"Damien, hur tog du dig in?? Och hur i hela världen åkte du inte in i fängelse???!!" fräste Raiden.
"Fönstret. Bra advokat."
Han skulle precis gå fram till honom när Damien drog upp en pistol.
"Heeey! Vi behöver inte ta till med våld." sa Devlin.
"Vad gulligt." svarade han och riktade den mot hans panna.
"Devlin har inget med det här att göra." sa Raiden.
"Nej, det har du rätt i..."
Han riktade pistolen mot Raiden istället.
"Vad vill du mig?"
"Du gick på mig. Man bråkar inte med mig." svarade han frustrerat.
"Vad är det du vill ha? Pengar??" frågade Devlin ifrån sig av oro.
"Pffft, nej det har jag gått om."
Raiden skakade så mycket att han nästan höll på att tappa vasen.
"Och vad tänkte du göra med den?" sa han och skrattade högt.
Han kastade vasen mot honom så hårt han kunde och duckade snabbt. Ett skott flög förbi honom och in i väggen. Damien föll mot backen med vasen krossad mot huvudet. Devlin ringde snabbt polisen medans Raiden drog ifrån honom pistolen. Han svimmade av men Raiden höll pistolen mot honom.
"112, vad är gäller det?"
"D-det bröt sig in en man i vår lägenhet... Han ligger avsvimmad på golvet" fick Devlin fram.
De pratade ganska länge. Raiden började få mjölksyra i armen.
"Han är medvetslös, ta ner pistolen." sa Devlin.
"Aldrig."
Han bara bytte arm och Devlin lät honom. Han visste att man inte skulle säga emot när han var arg.
