Fuckboy

Del 8

Nates perspektiv:

I'm so stupid. Jag suckar och drar handen igenom håret. Jag kollar emot Stella som ser helt förvirrad ut, hon står och letar efter Sky. Jag känner plötsligt en arm lindra om mig och jag vet att det är Tiffany. Jag kollar på henne irriterat men det ända hon gör är att flina. Alltså vad är grejen med mig jag kan inte gå runt och bry mig om vad en tjej tycker o tänker. All the girls are the same right? Jag kollar på Tiffany och flinar svagt. Vi går och sätter oss och väntar på våra drinkar. Jag ser Stella lite längre bort, hon ringer någon vilket jag antar är Sky. Hennes steg styrs emot dörröppningen och jag flinar när hon kollar emot mig. Hon stannar upp ett tag men sedan skakar  hon på huvudet och går. Jag kollar återigen på Tiffany som bara ser helt uttråkad ut. Varför jag är med henne finns det liksom inge svar på. En tjej som är typ lika gamla som oss kommer och lämnar våra drinkar. Jag granskar henne ganska noga. Hon har brunt hår som är till brösten och gröna vänliga ögon. Hon är lagom lång och former det har hon. Jag biter mig svagt i läppen när jag för ögonkontakt med tjejen. Hon ler lite blygt tillbaka och jag kan ana en rosa/röd färg sprida sig på hennes kinder.

-What's ur name beautiful? Säger jag och ler ett bussigt leende.

Jag hör hur Tiffany suckar högt. Jag flinar inombords.

-Um, Lucy. Hon skrattar nervöst.

Jag nickar som svar. Hon ska precis vända sig om men jag hinner greppa hennes hand.

-Lucy, I like ur name. Can I have ur number?

-Oh, I don't know..

-Cmon, We are going to have fun.

Hon rodnade ännu en gång. Jag är medveten om att jag kan göra tjejer nervösa haha. Men alltså vad kan man göra åt de.

-Nate, I'm sitting here!

Jag vände mig om och kollade på Tiffany med en uttråkad blick. Sedan sträckte jag fram handen som ett täcken på att hon skulle var tyst. Jag vände tillbaka fokuset på Lucy.

-Yea, u look ho- oh I mean yeah u can have my number.

Hon skrattade ut nervöst.

-Are u nervous? Jag flinade ganska stort.

-Pfff! No. Sa hon i ett försök att låta självsäker.

Hon har en ganska söt personlighet men jag är inte ute efter personligheter. Jag gör det jag gör bäst. Får det jag vill ha sedan dumpar jag dem och sedan gråter dem efter mig. That's how the stories goes. Hon ger mig sitt nummer och springer sedan iväg i sinna klackar.

-Wtf was that? Tiffany lät irriterad.

-What?

-you're with me! Sa hon och höjde rösten.

Jag höjde mina ögonbryn och var ganska nära på att skratta. Men respekt har jag så jag försöker hålla skrattet inom mig.

-Yeah. Sa jag med sarkasm i rösten.

Dagen rullade på, jag gjorde inte så mycket. Efter stunden med Tiffany drog jag bara hem och chillade. Just nu ligger jag på sängen och har tråk. Jag tar fram mobilen och skrollar igenom mina kontakter. Jag ser då namnet Lucy och jag flinar direkt. Jag går in på sms och börjar skriva ett meddelande till henne.

"Hey beautiful!
It's me Nate, u know the guy from the coffe store. Do u have any plans for tomorrow? It would be nice to hangout if u can ofc. Love Nate"

Det där borde fånga hennes intresse. Det tar inte länge alls innan min mobil plingar till.

"Hey handsome.
I'm free tomorrow if u wanna hangout. Just tell me when and where and I'll be there! xoxo Lucy"

Inte så överraskande att hon sa ja. Jag flinar och skickar iväg min adress och vilken tid hon ska vara här. Alltså ni vet redan mina planer.

Sky's perspektiv

Jag ligger i min säng och kollar upp i taket som jag har gjort i säkert 2 timmar. Jag känner ingenting eller en sak besvikelse. Alltså jag föll i hans game för snabbt. Varför känner jag såhär när han inte förtjänar min tid alls? Nej vet ni vad? Han ska inte få förstöra min underbara tid här i Dallas. Jag reser mig upp ifrån sägen och ställer mig framför spegeln. Jag ser trött och död ut men det ska vi ändra på. Jag ler svagt emot mig själv och det känns redan bättre. Jag har skitit i alla meddelanden som jag har fått ifrån Stella. Visst jag äskar henne men jag kände inte för att snacka. Jag sätter upp mitt hår i en slarvig bulle och sedan sätter jag på mig en stor oversize sweatshirt ifrån Gucci (No flex ok?). Jag trippar ner för trappan och in till köket. Där tar jag fram en påse chips och springer sedan upp igen. Jag lägger mig i sängen och ska kolla på Netflix men något inom mig säger att det är fel. Jag suckar och reser mig upp igen. Jag går fram och tillbaka, vad som är fel vet jag inte. Jag suckar och byter om till tränings kläder. Sport BH, tränings byxor och en långärmad får det bli. Jag behöver få ut alla mina tankar och jag behöver röra på mig. Att sitta hemma varje dag och kolla på Netflix kanske inte är det bästa för din kropp. Jag tar med min mobil och hörlurar. Jag springer ner sätter på mig mina Nike och går ut. Även om vädret säger nej till sol hindrar det inte mig ifrån att släppa it mina tankar. Himlen är grå precis som mitt Mood men vem bryr sig. Jag sätter på en Spotify lista och börjar jogga. Detta är ett sätt att lära känna detta ställe bättre. Jag joggar mig förbi massa hus och natur. Jag börjar känna vattendroppar överallt på min kropp och det känns skönt. Det börjar regna mer och på något konstigt sätt ger regnet mig mer energi till att springa. Jag fokuserar på musiken och den härliga känslan av regn. Min hjärna kopplar jag av för den har redan gjort sitt jobb för idag. Jag springer och springer själv känner jag mig inte trött alls. När jag har sprungit ganska länge och kommit fram till ett vatten område stannar jag upp. Det har lagt sig en svag dimma över vattnet och träden är svarta. Själv är himlen grå och man kan se vattendropparna studsa emot vattnet. Jag står där tyst och tar in varje detalj.

-Leadsson? Rösten ekar i mitt huvud.