Sunflower

2.0

Hellre fattig och älskad än rik och hatad.
.............................................................................

Från och med nu får jag skjuts till och från skolan varje dag av Kevin, utan att kunna säga nej. Även om Kevin inte gjort mig något och han är en av dom i vår personal jag gillar mest så kan jag inte låta bli att bli arg på honom, för att han jobbar för vår familj.

"Tack för skjutsen, vi slutar halv 4 idag," säger jag surt och smäller igen bildörren. I snabb takt går jag mot skolans ingång för att slippa se Kevin.

Jag går direkt till mitt skåp och bryr mig inte om att det känns som att alla stirrar på mig. Tack och lov är jag sen till lektionen, så jag behöver inte prata med någon.
Snabbt plockar jag ihop mina saker och lunkar iväg mot klassrummet.
Alla är där när jag kommer.

Mr Rane blänger på mig.

"Sen igen, miss Greenwood. En gång till blir det kvarsittning."

"Förlåt," muttrar jag och sätter mig på min plats.
Jag öppnar min mapp och plockar fram anteckningsblocket samtidigt som Mr Rane fortsätter med sin genomgång.
Jag lyssnar inte, utan ritar i blocket istället. Några gånger ibland tittar jag upp för att hänga med och för att Mr Rane inte ska ge mig kvarsittning.
Alicia och Maddie ser skräckslagna ut, men Johanna ser taggad ut. Jag antar att det har med No:n att göra. Jag vänder mig mot katedern för att lyssna på Mr Rane och vad vi ska göra. Då ser jag vad som ligger på skrivbordet, och som förklarar varför det luktar skit härinne. Vi ska dissekera grodor.
Direkt blir jag illamående och vänder genast blicken mot bordet istället. Jag håller en hand krampaktigt över näsan och munnen.

Mr Rane fortsätter att prata på i några minuter innan han delar ut faten med grodor till borden. Jag blundar när tallriken ställs på vårt bord.
Johanna är frivillig att skära upp grodan, medans vi andra för anteckningar och försöker undvika att titta på den eller andas genom näsan. Även om Johanna är den mest mordiska och tuffaste jag vet, så ser jag att hon också rynkar på näsan ibland. Doften är verkligen hemsk.

Efter lektionen möter jag upp Cole lite snabbt och hånglar i ett städskåp hehe, innan jag skyndar iväg till dansen. Omklädningsrummet är sånär tomt på folk utom Kendall, Alicia och Johanna.
Dom ser frågande ut.

"Vart har du, träningen börjar om typ 5 minuter och du har inte ens börjar byta om!?" Utbrister Kendall innan hon flinar till.

"Vänta, du var med Cole va?"
Säger hon och ler brett.

Jag räcker ut tungan åt henne och byter om det snabbaste jag kan. Jag knyter snabbt på mig skorna och sätter upp håret samtidigt som vi går in i danssalen.

"Precis i tid, flickor. Nästa gång, var bättre i tid." Muttrar vår danslärare Mrs Jean och skriver ner något på sin skrivskiva. Vi nickar och springer bort till dom andra tjejerna som redan står i en cirkel och stretchar. Vi stretchar i några minuter innan vi fortsätter att träna på vår nya dans, som dom bästa i gruppen kommer att få tävla med i en internationell tävling. Det är därför Mrs Jean jämt går runt med en skrivskiva och antecknar.
Självklart vill jag bli utvald och få dansa, men det gör inte lika mycket för mig om jag inte kommer med, för jag har ju fotbollen. Och Cole.

Efter dansen duschar vi och byter om. Vi behöver inte stressa ett dugg eftersom vi har lång lunch idag. Tyvärr har vi bara några minuter tillsammans med killarna.
Det har regnat hela natten så bänkarna ute är blöta. När vi slår oss ner i kafeterian vill jag nästan hellre sitta där ute och blir dyngsur än här. Man kan knappt höra vad man själv tänker.

Vi äter upp skitsnabbt och går sen till biblioteket. Jag går mellan hyllorna och letar efter faktaböcker om andra världskriget. Uppsatsen ska vara klar nästa vecka, och jag har inte ens kommit halvvägs. Plus, Mrs Tranken älskar när man lämnar inte arbete tidigt. En anledning till att jag inte är hennes favoritelev. Aja, jag bryr mig inte direkt. Det viktiga nu är att se till att mamma och pappa aldrig får reda på att vi fortfarande träffas. Och det kommer att bli svårt.