Ikea-ljus & Vissna Rosor

3. Pinsamt Första Möte

Leonardos perspektiv:
Torsdag

Som alla andra morgnar vaknar jag upp av mitt tjutande larm. Solen skiner starkt in mellan gardinerna. Jag gnider mig i ögonen innan jag för handen mot mobilen för att få tyst på pipandet.

Min säng knakar när jag sätter mig upp. Jag kollar på mobilen och ser att jag fått en nytt meddelande.

Idag 7:33
HeWhoMustNotBeNamed:

Hörru, vilken årskurs går du i förresten?

Vi har skrivit och haft en del konversationer de senaste två dagarna. Jag har fått reda på att den gillar Harry Potter. Därmed fick den namnet "HeWhoMustNotBeNamed".

7:34
Jag:

Ettan, själv då?

Jag hinner stiga upp ur sängen och ta på mig ett par byxor innan jag hör min mobil burra igen.

7:36
HeWhoMustNotBeNamed: 

Tvåan

7:36
Jag:

Nice, vilket språk har du?

7:37
HeWhoMustNotBeNamed:

Spanska

Min mage kurrar högt och det är tecken på att det är dags för frukost. På vägen genom vår korridor stannar jag till utanför min brors rum och suckar tungt. Trappan knarrar ljudligt när jag går ner för den. Väl inne i köket öppnar jag kylen och funderar på vad jag ska ta och äta.

Min mobil burrar igen och jag kom på att jag fick ett meddelande innan.

7:41
Jag: 

Bra då kan du hjälpa mig med mina uppgifter ;)

Idag får det bli knäckebröd med ost och skinka på.

Jag gör min frukost och äter den. Sedan går jag upp till mitt rum igen och öppnar min garderob. Jag står och kikar runt i den lite innan jag bestämmer mig. Idag tar jag en blå t-shirt från Guess, svarta jeans och mina vita Adidas skor som jag nästan alltid har.

När jag är klar och redo går mot bussen.

När jag kom till skolan går jag direkt till mitt skåp och tar ut de böcker jag ska ha till min första lektion och stänger sedan igen. Mitt hänglås på skåpet slamrar när jag släpper taget. Jag vänder mig om och lutar mig mot metallen. Armen på tröjan åker upp när jag sträcker armen för att kolla vad klockan är.

Klockan är 8:07 och min lektion börjar 8:30. Jag vänder upp blicken från mobilen och ser killen från kafeterian. Jag vet fortfarande inte vad han heter, vilken klass han går i eller vem han är. Under dessa två senaste dagarna  har min crush på honom växt ovanligt mycket. Mina kinder blir rosiga varje gång han passerar mig i korridorerna.

Jag ser en ledig bänk och går och sätter mig. Det är torsdag idag och min första lektion är engelska. Jag gillar engelska, det är ett av ämnena jag är bäst på. Min pappa kommer från England och vi pratar flytande engelska när han är med så det är nog en anledning till att jag är så bra på det.

Tre lektioner har passerat och jag går min väg mot matsalen nu. Idag är det inte så många som äter, antagligen för att det  är fisk och fisk har aldrig varit så populär i skolan. Jag går och sätter mig vid ett litet ensamt bord och börjar äta.

När jag är klar sätter jag min tallrik vid diskbänken. Min mobil plingar till. Jag plockar upp mobilen och läser meddelandet.

12:07
Mamma:

Vi kommer hem senast kl 23 idag. Vi får skjuta upp till någon annan dag.

Jag känner hur mitt bröst sjunker. Min mamma, pappa, bror och jag skulle egentligen ha en liten familjekväll ikväll. Laga mat och äta tillsammans och sen efter det skulle vi kolla på en film.
Jag hade sett fram emot detta väldigt mycket för vi har inte haft en sådan kväll på väldigt länge.

Mina steg blir långsamma medans jag beger mig mot toaletterna. På denna skolan är det inte ensamma toalettrum utan det är ett rum med bås i. När jag kommer in i rummet ställer jag mig framför en av speglarna med händerna på varsin sida på vasken. Jag spänner mina händer och känner hur känslorna kommer fram.

Varför ska de alltid ställa in? Varför skaffar man barn om man inte ens kan uppfostra dem bra?

Innan jag ens märker att jag gråter kommer killen från matsalen, som nu blivit min crush, ut ur ett av båsen. Mitt hjärta börjar nu slå snabbare än vad jag trodde ens var möjligt. Medans han tvättar sina händer sneglar jag mot hans håll.
Han slänger en snabb blick mot mig sen ner mot händerna igen. Han vänder snabbt upp huvudet igen när han ser mina tårar.

Varför ska vårt första riktiga möte vara precis nu?

"Hur är det?" frågar han med låg röst. "Sådär," får jag fram, jag kollar mot honom och ser att han tittar rakt på mig med orolighet i blicken. "Det är bara familjeproblem." Säger jag och skakar lätt på huvudet medans jag torkar bort en tår.

"Jaha.." Svarar han. Han vet nog inte vad han ska svara, jag vet inte vad jag skulle svarat heller så jag klandrar inte honom.

Innan vi hinner säger något mer rusar några killar in. Det är hans kompisar. De är högljudda som vanligt och börjar prata med killen. Jag går in i ett bås och det tar inte lång tid innan det blir helt tyst, vilket betyder att de har lämnat rummet.

Sakta går jag ut ur båset igen, ut från toaletterna och mot min nästa lektion.

Skoldagen är över och jag väntar nu på bussen. Jag tar upp mobilen och skriver ett meddelande till HeWhoMustNotBeNamed.

15:22
Jag:

Vad gör du?

Det tar inte lång tid innan han svarar.

15:23
HeWhoMustNotBeNamed:

Inget speciellt, är på min sista lektion. Själv då?

15:24
Jag:

Väntar på bussen, slutade för 10 minuter sen typ ;)

Bussen dyker upp i mitt synfält och jag börjar med långa steg gå mot där bussen kommer stanna.
Väl på bussen tänker jag tillbaka till när jag pratade med den killen idag. Jag får en bra rysning i kroppen bara av att tänka på det. Det är lite generande att han såg mig gråta. Nu måste han tro att jag springer runt och gråter bara för att mamma inte vill umgås med mig.

En tanke som har slått mig flera gånger idag är vad han heter. Att jag inte har tagit reda på det ännu.