0.4

598 18 0
                                    

○Lionel Carter○

Jag sitter och tittar igenom min telefon och får upp en bild från mitt album. Det är en suddig bild på mig och den där tjejen från klubben förra veckan. Jag tänker en stund men hennes namn dyker inte upp i mitt huvud. Någonting...Angel...någonting. Angel är i och för sig ett fint namn så jag får väl kalla henne de.

"Kommer du eller?" Jag tittar på Rick som står i dörröppningen och tittar på mig.

"Mm." Jag reser mig upp och går genom korridoren efter honom.

"Du har bara tre timmar inbokade, så använd tiden...tack." Jag stannar och tittar irriterat på honom.

"Tre timmar?"

"Ja?"

"Alltså...vad är det du har tänkt att jag ska spela in?"

"Du har väl material?"

"Nej, Rick. Det har jag inte."

"Helt otroligt...Ja, men, du skrev ju hela förra albumet på fyra minuter, per låt? Vad är problemet nu helt plötsligt? Du får bara sätta igång. Nästa album förväntas komma efter turnén."

"Men hallå? Det var för att jag ville skriva då? Jag har ingen inspiration? Jag kan inte skriva nu."

"Lägg av."

"Rick! Du får boka om! Så är det bara." Han tittar på mig och suckar sedan högt och irriterat.

"Du kunde kanske sagt det tidigare eller?"

"Nej? För du bokar utan att fråga mig!" Rick ger mig en irriterad blick och vänder sig sedan om när en dörr öppnas.

"Hej! Mitt namn är Lina."

"Ja! Hej, trevligt. Rick heter jag och detta är Lion som du säkert vet, honom du ska intervjua." Jag tvingar fram ett leende och tittar sedan ner i golvet.

"Ja, det är klart. Kom in." Jag går in och sätter mig i stolen framför henne innan ett kamerateam kommer in genom dörren. Mitt hjärta börjar slå lite snabbare. De sa inte att de ska filma.

"Ursäkta, ska ni filma?" Frågar jag innan tjejen framför mig ler och nickar.

"Ja?" Jag tittar bara på henne innan jag ställer mig upp.

"Ge mig två minuter bara." Säger jag och går in i andra rummet innan jag går in på toan och låser dörren. Jag sätter på vattnet och tittar mig själv i spegeln. Helvete. Mina ögon är helt röda och man ser tydligt att jag är påverkad. Jag hör hur någon knackar på dörren för att sedan höra Ricks röst.

"Lion. Vi måste börja nu."

"Ge mig en minut!" Mumlar jag så tyst att det inte finns en chans att han hör mig. Jag känner paniken i min kropp då jag vet att jag inte kan backa ur, det är en stor intervju för en stor tidning som tydligen nu ska filma till sin hemsida också. Alla läser den tidningen, alla följer de på Facebook och Instagram och alla kommer att se det som jag ser i spegeln. En idiot. Jag tar ett djupt andetag för att lugna ner mig innan jag blundar för en sekund. Skärp dig. Jag öppnar dörren och ser Rick som tittar på mig.

"Vad håller du på med?" Jag skakar på huvudet och rycker på axlarna.

"Jag vet inte."

"Nej, men jag vet och du måste sluta." Han vet och han ser. Han gör dock inget åt det. Han kan inte göra något. Inte förrän det blir riktigt illa men just nu tror jag att han mest försöker blunda för allt skit jag håller på med. Jag går och sätter mig igen och vrider mig bort från kameran så gott det går.

"Så Lion, vi är så glada att du ville ställa upp på denna efterlängtade intervju. Du är ju en av världens mest populära artister och har varit en lång tid. Hur är det att växa upp i den miljön som du gjort?"

"Jag har gjort detta länge och det blir en vanesak, som med allt annat i livet."

"Hur går turnén så här långt?"

"Vi börjar närma oss slutet snart och det har gått bra. Jag är nöjd med resultatet och det som vi jobbat på. Publiken är alltid lika nöjda som jag och det är ett bra betyg från min sida."

"Såklart, dina fans måste vara viktiga för dig, eller hur?" Jag nickar och önskar att jag någon gång kunde få slippa svara på dessa dumma, självklara fucking frågor.

"Mina fans betyder allt för mig, utan dem skulle inget av detta vara möjligt."

"Jag förstår, och det märks på dig att du uppskattar dem otroligt men kan det någon gång vara jobbigt att inte ha ett normalt liv så att säga?"

"Nej, jag tycker om mitt liv så som det är. Men det är klart att det blir för mycket ibland, även för mig."

"Så hur mår du just nu?" Jag blir tyst. Rick står framför mig med armarna i kors och verkar vara nöjd med mina svar, tills nu. Han höjer på ögonbrynen vilket får mig att vända ner blicken i golvet.

"Bra. Jag kunde inte mått bättre just nu. Att stå på scen och göra min grej är underbar, särskilt under en egen turné."

Intervjun fortsätter och jag får bara mer och mer ont i magen för varje svar som jag ger. För varje lögn jag drar. Som tur känns det bara en stund innan det blir blankt igen. Hjärtat börjar slå och jag inte vet vad jag ska göra av mig själv. Om jag ska sitta kvar eller rusa ut ur rummet.

Jag står nu i dörröppningen och lyssnar på när Rick förklarar för de vilka delar de ska klippa bort. Typ de delarna när jag faller ur den riktiga världen och försvinner in i min egen. Det kunde dock gått värre.

"Ursäkta Lion, en sekund. Jo nu när du är här. Skulle du vilja kommentera dessa bilderna?" En man ur kamerateamet visar mig bilder från förra helgen. Jag och den där tjejen. Bilder som jag inte sett i pressen innan och bilder där man tydligt ser hennes ansikte.

"Nej, eller...hur...jag vill inte att de där bilderna publiceras."

"Kan det vara en romans i luften?" Frågar han vilket får Rick att vända sig mot oss.

"Kanske..."

RockstarWhere stories live. Discover now