Rockstar

1.6

○Angelina Jackson○

Jag följer efter chauffören som går snabbt och bestämt mot ett håll. Jag känner mig lite halvt obekväm då jag inte känner någon och eftersom att alla verkar ha blickarna mot mig. Jag tjatade på Lilly att följa med men hon ville inte. Varför förstår jag inte men jag antar att hon bara inte är intresserad.

Chauffören stannar vilket jag också gör innan jag tittar runt omkring mig. Det är kameramän överallt, folk som ser ut att vara dansare, instrument och massa andra saker som tillsammans bara blir en enda röra. Alla verkar dock vara 100% säkra på vad de gör och vad de ska göra. Man hör även publiken framför scenen tydligt och det är på något sätt svårt att ta in allt samtidigt.

"Stanna bara här, Lion är påväg." Jag hinner inte ens reagera på vad han säger han innan han försvunnit och jag nu står ensam kvar bland allt folk som jag inte känner. Efter nästan en kvart öppnas en dörr längre fram. Tre personer kommer ut från rummet och de stannar alla tre innan två av de börjar fixa med sladdar och grejer till en mikrofon som de gömmer i kläderna, till den andra personen som snart vänder sig om. Lion. Han går mot mig och jag kan inte annat än att bara stå rakt upp och ner och titta på honom.

"Hej." Ett leende spricker upp på mina läppar innan han drar in mig mot sin famn och kramar mig.

"Hej." Säger jag när jag backat undan och tittar ner mot golvet. Varför är jag nervös?

"Jag är glad att du är här."

"Ja, tack för att jag fick komma." Han tar ett steg närmre mig när någon kallar på honom och han stelnar till innan han för en sekund stänger ögonen.

"Lion!" Han tvingar fram ett leende innan han istället ställer sig bredvid mig och tittar på mannen som kommer mot oss. Det är hans maneger. "Vem är det här?" Säger han och tittar på mig med en iskall blick.

"Det är en vän till mig." Svarar Lion kort och vänder bort huvudet.

"En vän?"

"Ja."

"Jaha, ja okej. Hej på dig. Du ska upp om fem minuter, gör dig klar." Han tittar på mig när han säger det sista och får mig att känna mig som världens minsta människa av sin blick. Innan han har hunnit vända sig om tar Lion min hand och leder mig bort till kanten av scenen.

"Jag är så glad att du är här." Säger han igen innan han kramar om mig och igen tar min hand.

"Lion!" Hans maneger ropar igen på honom och rösten får mitt hjärta att hoppa över ett slag samtidigt som något tindrande i Lions ögon försvinner. Är han rädd för honom?

"Jag är också glad att jag är här." Han kysser min kind och ler svagt innan han släpper min hand och tar emot en mikrofon i guld.

"Vi ses snart." Säger han innan musiken börjar spelas högt och han försvinner ut på scenen.

Jag lutar mig mot en pelare och kan inte slita blicken från honom. Det är som att han går in i en annan värld, en värld ingen förutom han själv kommer åt och det är helt magiskt att se. Han går av scenen två gånger för att byta om och varje gång ger han mig en kyss på kinden som gör hela mig varm. Jag kan inte förklara det. När han rör mig känns det som att jag försvinner bort från verkligheten och bara ser honom. Hans blick gör mig nästan knäsvag och det är på något sätt läskigt att jag blir så påverkad av en människa som jag inte riktigt känner än.

När konserten är klar känns det inte alls som att det gått nästan två timmar utan mer som att det gått fem minuter. Lion tackar publiken om och om igen innan han går av och folket med "crew" skrivet på ryggen av deras jackor hjälper honom att ta mikrofonen och alla sladdar.

"Det där var magiskt." Säger jag innan jag kramar om honom med ett leende på läpparna. Han flinar och håller mig mot sin famn på ett sätt som får mig att känna mig som den tryggaste personer på jorden.

"Tack, men det var för att du är här och gav mig lite extra energi." Jag ska precis svara men hinner inte innan hans maneger dyker upp.

"Jaha, du ska gör dig klar för du har efterfest om en och en halv timme, så säg hejdå."

"Nej, det ska jag inte." Lion släpper mig och ställer sig istället framför mig innan hans maneger skrattar.

"Kul. Sluta vara jobbig och gå!"

"Jag ska inte ut och du kan inte tvinga mig."

"Så vad ska du göra då?"

"Jag ska vara med henne och du ska inte bry dig. Tack! Vi ses imorgon."

"Din karriär hänger så löst nu och det hoppas jag att du förstår. Lägg ner och bara gör som jag säger." Lion tar min hand och leder mig bort mot en korridor.

"Hejdå, Rick."