Rockstar

0.9

○Ian Evans○

Jag knackar på Lions dörr men får inget svar. Han har inte öppnat dörren för Rick heller och därför bad han argt, tillslut mig att göra ett försök. 

"Lion?" Jag knackar igen men får inget svar och helt ärligt blir jag smått orolig. Jag suckar och går ner till receptionen där jag visar upp mitt "pass" som bevisar att jag är en del av Lions crew. Snabbt försöker jag att hitta på en anledning för att få ett extra nyckelkort vilket jag lyckas hyfsat bra med. Tjejen bakom disken tittar på mig fundersamt men ger mig sedan ett innan jag vänder tillbaka mot Lions rum. "Jag kommer in så att du vet!" Ropar jag och knackar igen. Antingen låtsas han inte höra mig och kommer få ett utbrott när jag kommer in...eller så är det vad jag tror att det är. 

Jag öppnar dörren sakta och ser direkt röran i rummet. Hans kläder ligger utspridda överallt och jag stänger snabbt igen och låser dörren när jag ser resten av golvet och bordet. Tre burkar med tabletter ligger slarvigt på bordet, i sällskap med kokain i små påsar och över golvet har det trillat ut en hel del vita små piller. "Lion!" Ryter jag tyst och öppnar dörren till badrummet. Jag stannar upp och blir först chockad. Han sitter på golvet mot väggen med stängda ögon i blöta jeans bredvid en flaska sprit som till min lättnad inte är tom. Det är vatten över hela golvet av badkaret som svämmat över och hela han är en enda röra. Det ser ut som att de regnat här inne och över honom i flera timmar. Jag sätter mig på huk framför honom innan jag flyttar spritflaskan ifrån honom. "Vad har hänt?" Han öppnar ögonen halvt men ser ut att inte ha energi till att hålla de öppna då hans ögonlock tungt faller ner igen och blockerar hans syn. Jag vet att han inte mår bra. Alla i teamet vet att han är helt slut men ingen verkar vilja förstå det. Inte ens den personen som kan göra något åt det på riktigt...Rick alltså. 

"Gå ut." Sluddrar han fram vilket får mig att skaka på huvudet. 

"Jag måste städa upp detta som du ställt till med för om en enda fel person ser detta, då är den här turnén över." Han sitter bara där och ser ut att svettas samtidigt som han verkar frysa och vilja spy på samma gång. 

Jag får lätt panik då jag inte vet hur jag ska lösa detta. Det är nästan tur i oturen dock att han inte har konsert förrän om 2 dagar vilket betyder att vi inte lämnar hotellet innan ikväll, senast imorgon på morgonen. Jag hjälper honom upp innan jag går ut och hämtar nya kläder till honom. "Här. Du ska byta om och helst ta en dusch." Han tittar bara på mig med en blick som skrämmer mig. Den är helt tom och hans ögon ser ut att när som helst rulla bakåt. Jag reser mig upp och går tillbaka ut och bara tittar runt i rummet som ger ut tusen olika signaler. Den som är mest tydlig är dock de faktum att han börjar falla isär. 

Min blick flyttas mot golvet där hans telefon lyser upp. Även fast att jag vet att jag inte borde tar jag upp den och går igenom notiserna. Två sms är från någon som är döpt till "X". Igen, även fast jag vet att det är fel, kan jag inte låta bli att läsa och ju mer jag läser desto mer förstår jag att jag borde sluta. Det handlar tydligt och klart om droger. En suck lämnar mina läppar innan jag stänger ner det och tittar på de andra notiserna som alla är från en och samma person. 

Någon "Angel"... Sms:en från denna personen är en efter en korta och oroliga men jag vågar helt ärligt inte läsa alla. När det kommer till Lion är det bäst att inte veta något alls för han ser igenom alla som ljuger för honom. Så för mitt eget bästa stänger jag telefonen och lägger den på bordet framför tv:n innan jag tar de små påsarna med vitt pulver och lägger ner de i hans nesecsär igen. Jag gör samma sak med tabletterna innan jag plockar upp alla hans kläder som ligger utspridda på golvet och viker ihop de. 

"Kan du då?" Han kommer ut från badrummet efter nästan en kvart har passerat och tittar på mig som att jag är en främling. 

"Hur mår du?" Jag får eget svar, han fortsätter bara att titta på mig med en blick som inte går att tyda då det ser ut som att han antingen ska attackera mig eller svimma. "Lio-." Han vänder sig om och tar sin telefon innan han lägger sig i sängen under täcket. Ännu en suck lämnar mina läppar innan jag släcker lampan i taket och lämnar rummet. 

"Vad gör han?" Säger Rick som står precis framför mig när jag stängt dörren och vänt mig om för att gå till mitt rum. 

"Fan vad du skräms!" Säger jag och lägger armarna i kors. 

"Vad gör Lion?" Hans röst är kall och inte alls oroad, mer irriterad och bara allmänt sur. 

"Han sover." 

"Sover?" Rick tar ett steg fram mot Lions dörr innan jag ställer mig framför honom tar tag i handtaget till dörren. 

"Nej! Han ska sova. Låt honom vara." 

"Ian, han tillhör inte dig. Han tillhör mig och jag bestämmer om han ska sova, inte du." 

"Han är sjuk och han vill vara för sig själv. Men om du vill ligga med kräksjuka imorgon så varsågod." Han tar ett steg bort från mig, förmodligen för att jag precis varit där inne. 

"Okej..." Säger han med en irriterad ton och nickar. "Men du ska se till att han är ute därifrån och sitter i bilen klockan åtta ikväll. Förstått?" 

"Ja." Han skakar på huvudet och vänder sig sedan om medan han mumlar något som jag inte hör. 

Varför har jag en magkänsla av att detta kommer gå åt helvete?