Fo(u)r you - Block B & BIGBANG

Kap 11 - B (mitten av februari)

Kapitel 11 - B (mitten av februari) 

Kim kunde inte stå still i hissen i två sekunder medan vi åkte upp för att möta ledningen. Vi hade inte haft en aning om att vi skulle möta dom förrän två minuter innan mötet tog plats. Jag sneglade mot Sora som stod bakom Zico men bredvid Jaehyo. Hon mumlade något till honom och han drog lite på munnen. Jag undrade vad dom pratade om. Hissen plingade till och Kim knuffade oss framåt med en otålig suck. Sora slöt upp bredvid mig och viskade lågt åt mig att hålla koll på Zico utifall det var dåliga nyheter av något slag. Jag nickade åt henne med ett leende. Dörrarna åkte upp till rummet där mötet skulle hållas. Zico stegade in och slängde sig ned på en stol utan att ens hälsa på någon i ledningen. Någon suckade irriterat åt gesten men jag kunde inte se vem. Alla männen satt med händerna knäppte på sina små högar med papper. Jag slog mig ned bredvid Zico och bredvid mig gled Jaehyo ned, bredvid honom Kyung. På andra sidan om Zico satte sig först Yu Kwon, sen Taeil och sist P.O. Yu Kwon såg tröttare ut än vanligt. Det hade han gjort den senaste veckan. Jag sneglade bak på Sora. Hon log varmt mot mig. Hon hade precis börjat jobba som vanligt igen men läkaren hade skrivit ut ytterligare två veckor med medicin, för säkerhetsskull. Jag kunde inte riktigt fatta att det redan gått två veckor sedan hon låg på sjukhuset. Det kändes som igår. Hon hade jobbat hos oss exakt en månad, igår. Hon började i mitten av januari, ungefär. Vi hade firat med att äta ute på en lite finare restaurang och sedan hade vi bowlat. Zico hade varit lite grinig hela kvällen men han hade i alla fall följt med. Han hade även ordnat en kock och en städerska åt oss eftersom det var vad han lovat på sjukhuset. Jag hade inte trott mina öron när han gick med på det men någonting hade ändrats sedan Sora kollapsade i tvrummet. Han var annorlunda på något sätt och det var hon också. Hon satte sig upp mot Zico allt oftare och Zico backade undan mer nu än förut. Sora hade fått mer självförtroende. Mer mod. Hon lydde inte honom på samma sätt längre. Jag gillade det. Jag gillade hur Sora la armarna i kors och skrek åt Zico att ordna saker själv. Senast för ett par dagar sedan hade hon förklarat att hon minsann inte jobbade som hans personliga passupp utan att hon jobbade för oss alla sju som en assistent, inte en slav. Jag hade applåderat. Trots att Zico fortfarande kunde beordra henne att ordna saker hade han blivit annorlunda. Han gjorde det inte lika ofta och han hade en ny blick. Jag kunde inte sätta fingret på det men jag fick känslan av att han var orolig. Kanske var det oro efter hennes kollaps. Han visste själv att alla skulle peka på honom som skyldig om det var någon som skulle fråga om det. 

   - Block B, sa en av männen. - Välkomna.

   - Kan vi komma till saken? Frågade Zico vresigt. 

Männen skrockade lågt och en av dem, en tjock man med tupé, viftade med ett papper. Jag höjde på ögonbrynet. Hade någon av oss gjort något? Mannen började läsa upp det som stod. För varje ord blev Zico’s ögon större av skräck. YG Entertainment har skrivit på för att flytta över oss till dom. Seven Seasons hade gått med på flytten. Jag trodde att Zico skulle explodera i raseri men han satt lugnt kvar på sin plats utan att röra en enda min. Han nickade bara titt som tätt medan mannen där framme pratade och förklarade hur allt skulle gå till. Vi var tvungna att skriva över gruppens hela kontrakt till YG Entertainment. Det skulle vara exakt samma krav men ”lönen” var lite annorlunda. Vi skulle få mer hos dom än hos Seven Seasons. Förklaringen var simpel, YG var större. 

   - Kommer Sora också få förnyat kontrakt? Frågade Jaehyo plötsligt. 

   - YG kommer utse en ny assistent och manager, sa en av de äldsta. 

Alla tittade på Jaehyo som panikslaget nickade mot Zico. Yu Kwon lutade sig framåt så han kunde se mig. Alla skruvade oroligt på sig. Ny assistent? Ny manager? Jag kunde se tillbaka på alla de timmar vi suttit och intervjuat assistenter för att äntligen anställa Sora. Jag vände mig om mot henne men hon såg helt lugn ut. Yu Kwon skakade på huvudet och väste något åt Zico som tittade ned i bordet. Han brukade vara den som förde våra röster till talan. Han var ledaren och han var den som stod upp för Block B. Nu satt han tyst med spända käkar och blicken i bordet. Han hade varit hård mot Sora men ogillade Zico Sora så pass mycket att han struntade i om hon fick sparken? Han visste att hon var den bästa assistenten vi haft, någonsin. Hon var inte som de andra varit. Vresiga, strikta, tråkiga och fullständigt fel. Sora var rätt. För mig. För Block B. Jag kunde inte tänka mig en karriär utan henne. Jag bet mig hårt i underläppen och sneglade bak på henne igen. Den äldste, han hade tjocka ögonbryn och knappt något hår på huvudet, hyschade oss. Han påpekade att vi alltid klagat på Kim och att vi aldrig bestämt oss för en assistent. Vi hade avverkat många assistenter sedan vår första slutade. Han skulle flytta till Japan och det tog hårt på gruppen. Han hade varit en av de bästa människor jag träffat. Han jobbade åt oss ända från 2011 till förra året. Sedan dess hade assistent efter assistent kommit och gått utan vidare. Sora hade klarat sig fint, en månad. Det var inte många som klarat det och eftersom vi trivdes med henne försökte vi inte ens få bort henne. Ja, ingen förutom Zico. Han försökte, halvhjärtat. Han gjorde det mest för att han var uttråkad. Zico, som suttit knäppt tyst i flera minuter, höjde huvudet och slog handflatan i bordet hårt nog för att alla i rummet skulle tystna tvärt.