Fo(u)r you - Block B & BIGBANG

Kap 19 - Zico (april)

Här kommer nästa del! Förlåt för att det tagin sån tid men förkylningen håller verkligen i sig. Idag lyckades jag åtminstone ta mig upp för att ge er nästa kapitel <3 

Kapitel 19 - Zico (april) 

 Jag slängde av mig skorna i hallen och gick in i tvrummet där jag möttes av killarna som skrek förtjust över att se mig hemma igen. Jaehyo drog ned mig i soffan för att fråga ut mig om resan. Den hade bara varat över två dagar men det kändes ändå som att det gått en evighet sedan jag var här hemma med dom andra. Med B. Med Yu Kwon. Med Sora. Jag sökte med blicken för att hitta Sora’s forskande blick men hon var inte här. Koncentrationen försvann helt från Jaehyo’s frågor och istället tänkte jag febrilt igenom schemat. Skulle hon inte vara hemma idag?! Någon ruskade till mig och det gjorde nästan ont i axeln. Det var B som flinade mot mig och frågade om något hade hänt. Han skakade med handen framför sitt eget ansikte som för att demonstrera hur borta jag såg ut att vara. Yu Kwon la huvudet lite på sned men sa inget. Taeil började en lång förklaring om hur lätt det var att bli utsliten när man hade ett sånt här jobb. P.O himlade med ögonen och protesterade lite halvhjärtat, precis som vanligt. Kyung fingrade på sitt svarta hår samtidigt som han log lite för sig själv. Jag bet mig hårt i kinden och undrade om ingen tänkte informera mig om var Sora höll hus någonstans. Det smakade blod i munnen men jag fortsatte ändå tugga på insidan av kinden av ren frustration och oro. 

   - Hon är med GD, sa B som om han läst mina tankar. - Om du det är Sora du letar efter. 

Lättnaden spred sig genom kroppen samtidigt som jag rynkade på näsan åt B och frågade varför jag skulle leta efter henne. Han ryckte på axlarna och sa att det såg ut som om jag sökte efter henne. P.O drog uppmärksamheten bort från Sora när han bad mig berätta om resan till Hong Kong. Jag log mot honom och började berätta. Allt eftersom ställde killarna frågor och jag besvarade dom. Medan jag berättade tänket jag på Sora och på hur lättad jag kände mig över att hon var med GD. Jag kom på mig själv att tacka GD i mina tankar för att han tog hand om henne när jag inte kunde göra det. Hade jag kommit över Sora’s relation till honom? Kommit över att dom rent faktiskt var bra vänner. Känslan var konstig samtidigt som det kändes skönt. Jag slog undan tankarna som hade något att göra med Sora och berättade för killarna om klubben jag besökt i Hong Kong. Klubben hade varit en av de allra dyraste och mest exklusiva. Vi hade festat långt in på natten och inte kommit hem förrän tidigt på morgonen. Jag hade njutit av att få komma bort från Seoul samtidigt som jag hela tiden längtat hem, det berättade jag inte för dom andra utan istället skröt jag om hur skönt det skulle varit om jag fått flytta till Hong Kong permanent. Det syntes på dom att alla var avundsjuka över min resa dit. Jag kunde inte direkt rå för att en gammal vän till mig bjöd med mig dit och det skulle ha känts skumt om jag lät alla de andra sex följa med utan vidare. 

Jag trummade med fingrarna mot väggen på sidan av fönstret medan jag spänt lyssnade efter någon som öppnade ytterdörren. Ibland hördes det ljud från andra dörrar och varje gång stelnade jag till ett par sekunder innan jag insåg att det inte var Sora som kommit hem. Jag började känna mig rastlös men samtidigt gick det inte sluta vänta. Jag ville se henne. Den starka längtan efter Sora gjorde mig chockad. Det hade gått två dagar men trots det hade jag tänkt på henne varje sekund i Hong Kong. På hennes bruna ögon och trotsiga leende. Plötsligt åkte ytterdörren upp och hennes skratt ekade hela vägen in till mitt rum. Jag vände mig snabbt om och marscherade raka vägen ut i korridoren. Dörren åkte igen och strax därpå kom Sora in från hallen. Hon stannade upp när hon såg mig stå ute i korridoren, precis mitt emellan våra dörrar. 

   -  Zico! Sa hon förvånat. - När kom du hem? 

   - För ett tag sen, sa jag och studerade henne ingående. - Vad har du gjort?