Vi sitter i bilen på väg mot vårt nya hem, jag har lämnat alla min gamla vänner bakom mig. Även om vi bestämde att vi skulle höras varje dag, skypa minst en gång i veckan och hälsa på varandra på loven. Så vet jag att det kommer rinna ut i sanden. Jag önskade att jag vore mer ledsen över att vi skulle flytta, jag önskade att jag hade gråtit när jag kramat mina vänner för en sista gång, men jag kunde bara inte. För jag tyckte inte det skulle bli så himla hemskt. Jag såg fram emot en ny start. Jag behövde en ny start. Jag tittade ut genom fönstret, det var alldelse mörkt. Vi var snart framme hade mamma sagt. Det var bara hon och jag. Min pappa hade lämnat min mamma när han fick reda på att jag var aktuell. Jag hade hela mitt liv föreställt mig honom som ett fet fyllo som var olycklig och som ångrade sig varje dag över sitt beslut, men var så nerdragen i skiten att han inte orkade försöka hitta mig. Tanken på att han var en rikemanns gubbe med en ny familj, gjorde ont. För sanningen var den att det var det han var, mamma hade berättat det när jag hittade henne gråtandes framför datorn, hon hade såklart googlat honom, och hittat någon artikel om hur bra det gick för hans företag. Det var bild på honom och hans nya familj. Han log och såg lycklig ut. Jag vara nära att brista ut i gråt när jag såg den, men höll tillbaka eftersom jag var tvungen att trösta mamma. Någon gång skulle jag kanske söka upp honom, och utpressa honom eller något, eller bara låtsas att jag var någon annan och lära känna han och mina syskon, och såklart hans nya fru, som tydligen var lämpligare att skaffa barn med än med min mamma. Sedan efter tag skulle jag bara förklara vem jag var och gå, och aldrig mer träffa han. Lite som han gjorde mot min mamma.
Mamma svängde helt plötsligt in vid ett hus, och jag antog att det var mitt nya hem som jag såg framför mig. "Ja då var vi här då" Sa mamma och suckade. Allt var i princip klart eftersom flyttgubbarna hade fixat det mesta. Vi hade beställt något sånt där deluxepaket. Jag tog den enda lådan med mina grejer i som jag inte låtit flyttgubbarna ta hand om. Mamma låste upp det nya huset. Jag steg in. Det var verkligen fint om man jämförde med vårt gamla. Vi hade varit tvugna att flytta hit på grund av mammas jobb. Hon jobbade med olika media saker. Produktioner och sånt. Mamma visade mig runt. När vi kom till mitt rum, så var det exakt så som jag ville ha det. Det var svarta väggar med min vita säng intill fönstret, och mitt skrivbord mittemot sängen. Jag var mer än nöjd. Mamma såg det och log. "Tack, det är jätte fint!" Sa jag och kramade om henne. "Vad skönt att du gillar det" Sa hon och besvarade min kram. Vi gick ner till köket och gjorde oss varsin macka, där småpratade vi lite innan det blev dags för mig att sova. Jag skulle trotts allt till skolan imorgon. Jag hade gångavstånd så jag skulle inte behöva gå upp tidigare för att hinna med någon buss vilket var skönt. Jag somnade rätt så snart, jag var förvånandsvärt inte så nervös.----
Detta är mitt andra försök att skriva en novell här, har skrivit en tidigare men raderade den eftersom, den var sämst Jag hoppas denna blir lite bättre. Kommentera gärna vad ni tycker. :)
YOU ARE READING
The Heart Wants What It Wants
Teen FictionDenna berättelsen handlar om Amanda som har flyttat från Stockholm till en liten ort utanför Östersund tillsammans med sin mamma. Amanda börjar på en ny skola, med massa nya intryck. Hon träffar nya människor, en del som hon kan kalla vänner andra i...