The Heart Wants What It Wants

0.8

Jag hade gått i skolan i två veckor nu. Jag kände att jag äntligen hade landat i allting nu. Jag hade pratat med alla i klassen, eller ja mer eller mindre i alla fall. Jag hade umgåtts lite med några tjejer som hette Julia, Linda och Carro. Men bara på några raster, jag fick lite dåliga vibbar av dom. Så jag hade hållit mig till Emilia. Vad gäller Adam så var det rätt dött på den fronten, vi hade ätit lunch ihop några gånger, men det var allt.
Idag var det onsdag och vi hade långlunch vilket var väldigt skönt. Jag satt som vanligt mitt emot Emilia. Jag såg hur Julia, Linda och Carro kom gående mot oss, de hade precis slängt sin mat. "Hej! På er" sa Carro. De satte sig aldrig så jag antog att de bara skulle säga något snabbt. "Jag ska ha fest på fredag så jag undrar om ni här lust att komma?" Frågade Julia. Jag blev lite chockad eftersom jag inte kände att vi hade den relationen med varandra. Jag slängde en snabb blick på Emilia så bara stirrade chockat på Julia. "Nu på fredag?" Frågade jag för att vinna lite tid. "Eh ja! Vill ni komma eller? Sa Julia nu lite mer otåligt. Jag hade inte direkt varit en sån som festar, jag har aldrig ens gått på en fest. "Okej vi kommer" svarade jag utan att tveka. Jag visste inte ens om jag kunde men antagligen kunde jag. Jag visste inte om Emilia kunde. "Bra, det kommer bli skit kul" Svarade Linda. "Ja verkligen, jag skickar adressen på facebook. Alla kommer att vara där" Sa Julia, sedan så vände sig de om och lämnade oss. "Herregud" Vad var det där!?" Sa Emilia chockat Jag började skratta. "Snälla du är väl ledig på fredag? Jag går inte dit själv!" Sa jag skrattandes. "Absolut" Sa Emilia och tuggade i sig mackan hon hade tagit till soppan.

När vi hade ätit klart så gick vi bara runt lite i skolan, eftersom vi hade massa tid att döda. Jag hur någon kommer spingades bakom mig "Tjenare!" Det var Adam. "Jag hörde att ni kommer på festen på fredag" Sa han med sitt snea leende, som jag var en aning svag för. "Oj det sprider sig fort här" Skämtade jag. "Så det stämmer" Frågade han. "Yes" Sa Emilia. Hon hade äntligen blivit lite tuffare. "Underbart" Sa han och gick sedan sin väg.

Skolan var slut, jag hade fått med mig en del läxor hem eftersom jag hade missat en hel termin här. (Det är Februari) Så jag var djupt insjunken i läxor när mamma kom hem efter jobbet. "Åh gumman, du kämpar" Sa hon när hon såg mig i köket. "Det går bra" Svarade jag. Jag kom genast ihåg festen. "Jo du mamma.." Hon tittade på och väntade på att jag skulle fortsätta. "Jag har blivit bjuden på fest på fredag hos några i klassen, så jag undrar om jag kan gå?" Jag försökte låta så snäll som möjligt. "Det passar faktiskt rätt så bra, för jag ska iväg på en jobbtillställning" Svarade hon. Tur. "Vad då för tillställning?" Frågade jag nyfiket. "Vi ska på middag och sedan vidare på teater. Jag och några kollegor" Detta gick ju smidigare än vad jag trodde.

När jag hade gjort klart mina läxor så var det dags för kvällsmat sedan var det direkt i till sängen.
Jag låg och höll på med mobilen innan jag somnade. Det var ett tag sedan jag hörde något från Natalie. Det gjorde mig lite fundersam. Men det var kanske som jag hade förutspått, att det skulle rinna ut i sanden, bara det att det hade hände snabbare än vad jag trodde. Jag fick nästan lust att skicka iväg ett sms, men jag blev snabbt distraherad av ett annat sms.

Från: 07********
Tänkte att du ville ha mitt nr/ Adam

Jag log för mig själv. Jag lade till han som kontakt.

Till: Adam
Haha hur fick du tag på det?

Från: Adam
Jag har mina kontakter ;)

Jag kunde inte låta bli igen. Jag satte mobilen på laddning sedan så somnade med ett leende på läpparna och Adam i mina tankar.

-----

Detta kapitlet suger jag vet.. Men jag kände att jag vill få fart på storyn lite, därför fick det bli såhär xD. Längtar till festen!