#Kapitel 7

87 5 0
                                    

MELISSAS PERSPEKTIV

Jag springer långt in i tåget, tills jag känner att han har försvunnit.
Han springer inte efter mig längre.
Gåendes går jag runt i tåget å letar efter Zack, men hittar honom inte.
När jag fortsätter ut till nästa vagn så grep någon tag i mig.
-"ZACK!"
-"TYST" viskar han till mig.
-"Vart har du varit?" viskar jag tillbaks.
-"Hinner inte berätta nu, kom" säger han när han leder mig till nästa vagn.
-"Vart är väskorna?" Frågar jag honom.
-"De är på nästa vagn, kom nu. Jag berättar allt senare"

Jag följer efter honom medans rädslan i kroppen blir till yrsel.
Min kropp känns genast så tung å jag tappar medvetandet.
_________________
-"MELISSA!" hör jag en bekant röst säga.
Jag öppnar långsamt ögonlocken och ser framför mig att det är Zack.
Han gråter.
-"Zack?"
-"Melissa!" Han lägger sitt huvud över mig och kramar om mig.

Jag ser mig omkring men allting så obekant.
-"Vart är vi?" Säger jag när jag sätter mig upp på sängen.
-"Vi är vid ligan i Tyskland. De kommer att hjälpa oss."
-"Vad hände ens, Zack?"

-"Du svimmade."
-"Det enda jag minns var att det var en man som sprang efter mig"

-"Ja, det var en från maffian i Frankrike.
Det är dit vi ska"

-"Varför ska vi egentligen till Frankrike?"
-"Vi ska dit för att ta tillbaks det som togs från oss, Melissa"
________________

ZACKS PERSPEKTIV

De ville ta Melissa till deras liga.
Om vi inte fick hjälp just då så skulle hon inte varit här nu.
Tack vare ligan i Tyskland så klarade vi oss.
Fortfarande vet vi inte när vi kan ta flyget till Frankrike.
Vi missade flyget som vi egentligen skulle tagit för ungefär fyra timmar sedan.
I vår beräkning så borde nästa flyg vara här om tre dar.
Vi får ha två vilodagar här så att hon kan återhämta sig.

Kvällen

-"Hur mår du?"
-"Bättre" svarar hon nedstämt.
-"Jag tänkte, om du orkar så kan vi senare ikväll åka till en restaurang?"
-"Om du orkar såklart Melissa"

-"Skönt att få komma ut lite"
-"Tack Zack!" Säger hon medans hon kramar mig.

-"Börjar bli lite hungrig så ska vi åka om typ en halv timme?"

-"Okej det kan vi göra, jag börjar också bli hungrig" medans jag säger det kysser jag henne å går ut ur rummet.

-"Zack"
-"Ja?"
-"Jag älskar dig Zack!"
Jag ler och stänger dörren.

______________________

MELISSAS PERPEKTIV

Han bara log?
Han sa ingenting tillbaks.
Vad menade Zack med det?
Inte för att jag ville att han skulle säga detsamma men liksom de kändes konstigt.
Zack brukar liksom inte vara så.

Jag går försiktigt ut ur sängen och hör någon som öppnar dörren till rummet.
Det är en tjej med mörkrött hår som kommer emot mig och ler.
Som verkar vara vid min ålder.
-"Hej! Jag är Olivia"
-"Jag är Zacks syster"

Zack har väl inte nämnt att han har en syster.

-"Å vad roligt att träffa dig!"
-"Zack har aldrig nämnt dig"

-"Vi har inte haft mycket kontakt. Jag bor med pappa här i Tyskland. Vår pappa var den första som startade ligan å sedan tog jag över.
Nu är det både jag å han som har hand om ligan"

-"Aha, Zack sa att han inte visste vart sin pappa var. Tydligen så stack er pappa när ni var tre?"

-"Ja, han tog med sig mig när han stack. Sen dess har jag å Zack inte haft mycket kontakt"

-"Vad synd att höra, men ni löser det nog tillsammans" säger jag med uppmuntring i rösten.

-"Zack kommer nog alltid vara som han är.
Men föresten hur träffades ni?"

-"Jag har bott på behandlingshem och sen en dag så träffade jag Zack"
Jag tänker inte gå in på vart vi träffades för då skulle många frågor dykt upp.

-"Jaha, men du och Zack. Hur länge har ni varit tillsammans?"
Tillsammans?
Vi är inte tillsammans, men om han har sagt det till henne så vill jag låta det förbli.
Men gulligt ändå av honom.

-" Inte så värst länge men kanske runt två månader."

Dörr handtaget vrids om och vid dörrkarmen står Zack.
Lite längre bak står två andra killar.
Han ser inte så värst glad ut.
-"Melissa? Vem sa att vi var tillsammans?"

Fuck it Where stories live. Discover now