Jag väljer att ta ett steg ut från bron och ge upp allt.
All ånger, alla misstag, och all kärlek jag alltid strävat efter.
Allt ändrades när han drog mig intill hans armar.
Han gav mig ett liv.
Han gav mig ett värde.
Han gav mig hopp.
Han gav mig kä...
Om jag ska vara seriös så känns allt dehär riktigt märkligt. För mindre än ett halv år sedan så hade jag bestämt mig för att ta mitt liv. Men tydligen så skulle mitt liv inte sluta så.
Dessutom så ska jag snart träffa mamma och pappa. Egentligen så kan jag inte kalla dem föräldrar, de fanns inte när jag behövde de som mest.
Vet direkt inte hur jag ska reagera när jag träffar dem. Dock är det konstigt att de vill ha kontakt med oss nu efter så många år utan.
-"Melissa!" Hör jag Jackson ropa nedan för trappan.
-"Jag kommer! Vänta!"
Innan jag går ut ur rummet så tittar jag till mig lite extra i spegeln, innan jag riskerar att skämma ut mig. Är verkligen dessa kläder bra idag? Tvekar faktiskt. Jaja. Det får bli detta nu, hinner verkligen inte byta om nu. Brorsan har ropat på mig över två minuter nu. Han kommer att bli rasande om jag inte går ner nu.
-"Färdig?" Säger Jackson medans han suckar. -"Ja, men chilla lite" säger jag och tar mina resväskor. -"Om du inte visste så åker vårt flyg om mindre än en timme, det tar också tid att köra dit"
-"Men gud, ta det lugnt vi hinner. Vi ska ju liksom inte träffa kungen så vad behöver vi snabba oss till egentligen?"
-"Vad menar du?" Säger han och blir plötsligt aggressiv. Han kommer emot mig. -"Har inte träffat mina föräldrar över tio år! Jag har fkn varit kriminell medans mina föräldrar inte har brytt sig ett skit om mig" säger han och kommer med häven emot mig.
Innan jag minst anat det så ser jag Aiden komma rusandes. -"Vi fattar Jack! Men tror du inte Melissa har haft det svårt eller!?" Säger han när han håller fast honom ifrån att slå mig. -"Ha respekt för din syster! Om du inte visste det så kanske hon inte skulle varit här idag om inte.." Aiden avbröt meningen och såg på mig.
Hur kan han veta att detta. Den ända personen som såg när jag tog steget från bron var Zack. Hur visste Aiden detta.
Aiden går sedan ifrån oss. Han sa inte ett ord efter det.
_________________
Vi går in i flyget och hittar vara platser. Längre in på flyget så ser vi en stor dörr. Några personal står vid sidorna av dörren. Jackson drar upp ett kort ur fickan, personalen kontrollerar kortet och öppnar sedan dörren.
Åh jävlar! Vad är detta för del i flyget? Det är ett stort ovalt rum, med en bärs skinnsoffa vid väggen av rummet. Massor av lampor i taken som lyser överallt som gör rummet ljust och lyxigt. (Bild på rummet där uppe).
-"Här är ert sällskaps rum (vardagsrum)" säger den ena av personalen. Vi fortsätter lite längre in i flyget och där så ser vi slags bärsa skin fåtöljer. Och ett bord som står emellan fåtöljerna. (👇)
Oops! This image does not follow our content guidelines. To continue publishing, please remove it or upload a different image.
-"Här serveras er mat" fortsätter personalen.
-"Är någon av er hungriga?" Säger Aiden och ser ut att syfta på mig.
-"Lite" säger jag tittar generat bort. Såklart jag blir generad, jag kommer till värsta lyx flyget och leker som om allt är normalt.
-"Servera maten om ungefär tjugo minuter?" Säger han och ger order till personalen. -"Självklart" säger de och går ut ur rummet.
Jag väljer en plats som har ett fönster vid sig. Det är så vackert att se städerna uppifrån. Allt är så mycket mindre här ifrån flyget.
Aiden närmar sig fåtöljen som ligger framför min. Han säger inget, han bara sitter där. Ska jag kanske börja prata? -"Aiden" Han vände blicken på mig. Tror nog han vet exakt vad jag kommer att snacka om.
