Du förändrade allt |f.s

Del 3

~Felix's perspektiv~

Wow..... Vilken tjej. Jag skulle kunna stirra in i hennes choklad bruna ögon typ 4ever... Hela hon, alltså shit va het.

Men har väll säkert en pojkvänn, tänker jag. Ingen så snygg tjej är väll singel?

-Jag är Felix, säger jag och ler mot henne. Hon ler mot mig och ger mig en kram som får hela min kropp att smälta.
-Fiona, säger hon med din otroligt gulliga röst....

Daff kommer in och säger att vi måste börja träna. Fiona sätter sig i soffan med mobilen medans vi sätter på musiken och börjar dansa.

~Efter killarnas träning~

~Fiona's perspektiv~

När killarna tränat färdigt pratar vi lite och byter nummer med varandra.

OMG!! JAG HAR FELIX FUCKING SANDMAN'S NUMMER!!

-Var bor du?, frågar Oscar mig.
-Påskäggsvägen 35, säger jag och alla börjar skratta över det hemska namnet på vägen.
-Vill någon följa med mig hem?, säger jag när jag äntligen slutat skratta.
-Visst, säger OG och ler mot mig.
-Det vore kul, säger Oscar. Och jag tror jag pratar för både mig och Felleboy när jag säger det, för han verkar inte kunna prata just nu.

Jag kollar åt Felix eller ska jag säga "Felleboy's" håll och ser att han sitter och stirrar på mig med öppen mun. Jag börjar skratta och han kollar generat bort.
-Åhh... Någon är visst lite kär, flinar Omar.
-Jag följer gärna med, men kan vi ta något att äta, jag är otroligt hungrig?!, säger Omar drömmande.

Jag skrattar och dom andra stämmer in i mitt skratt. Vi börjar gå mot bussen och alla skrattar och pratar om allt och inget.

När bussen stannat går alla av och sen går vi tillsammans mot mitt hus, efter ungefär 100m svänger jag av upp på en stor uppfart. Min uppfart. Alla dom andra kollar storögd på det vita huset. Dom har rätt det är väldigt stort och lyxigt.
-Ni borde se insidan, säger jag och skrattar. Mamma är designer.

Omar rusar fram till dörren och går in i hallen, vi andra kommer snabbt efter.
-Mamma, jag är hemma!, ropar jag. Min brunhåriga, ganska långa mamma kommer ut i hallen. Hon ler överraskat när hon ser killarna.
-Oscar!! Det vad inte igår, säger hon och ler som en sol.
-Nej, det var det inte, säger Ogge och skrattar lite.

-Har ni någon mat?, säger Omar som verkar väldigt hungrig. Jag ler.
-Om du kände min mamma skulle du veta att det alltid finns mat, säger jag.
-Jadå, Jag har precis bakat bullar!, säger mamma glatt. Omar börjar hoppa omkring som en liten apa.

Vi har ätit ungefär 7 bullar var och sitter nu framför tv:n.
-Vill ni köra sanning eller konka?, säger Oscar och ler busigt.
-Okej, säger alla i kör, vilket leder till att vi börjar skratta. Igen. Väldans vad mycket skrattande det var...

Vi sitter i en ring och jag har precis snurrat flaskan så den hamnade på Ogge.
-Sanning eller Konka Ogge?, säger jag.
-Konka, svarar han lite halv rädd.
-Okej, låt mig tänka, säger jag med ett busigt flin.
-Ogge, drick två deciliter mjöl.., säger jag hyfsat nöjd med min konka.

Vi alla följer med ut i köket. Jag tar fram ett deciliter mått, men hinner knappt mer än att hälla upp mjölet förän vi har startat ett mjöl krig i köket.

Efter ungefär en kvart är vi alla täckta av mjöl och ligger i en hög på golvet och skrattar något otroligt.

När mamma kommer ut i köket och ser det nu väldigt smutsiga köket blir hon först irriterad, men sen börjar hon också skratta. Hon säger åt oss att hålla oss undan från köket medan hon städar upp efter oss.

Så vi går till baka till vardags rummet och Ogge snurrar flaskan, den stannar på....mig. Typiskt också!
-Konska, säger jag.
-Okej, kyss Felix, säger han och flinar åt min och Felix min.
-I 15 sekunder, lägger Omar till.

Jag går fram till Felix och stänger ögonen han gör det samma och vi lutar oss framåt. Vi möts i en perfekt kyss och jag bara står där helt knäpp. Men kysser tillbaka. Han var inte så där jätte bra på att kyssas om jag får säga det själv, träffat bättre.

OKEJ, NEJ!! HAN ÄR SKIT BRA PÅ DET....! Åhh, jag hatar mig själv.

~Felix's perspektiv~

Shit, den här tjejen kan kyssas! Jag står där som paralyserad och känner mig som världens lyckligaste kille.

-Det har gått 30 sekunder nu, säger OG. Vi släpper kyssen och båda rodnar lite smått.

Kvällen fortsätter och alla lär känna Fiona, hon verkar som en jätte skön tjej. Men jag vill inte ha henne som en kompis. Jag tror att på bara några timmar har jag blivit kär.

~Fiona's perspektiv~

Killarna har gått hem, men vi hade jätte kul och pratade om precis allt. Nu ligger jag i sängen och tänker på Felix, det är någon lite extra med honom.

Men han känner antagligen inte samma sak, han har ju hundratals av fans som han kan dejta istället. Så det är bäst att bara glömma det och se till att vi fortsätter vara vänner...

Hej! Hoppas ni har det bra! Jag vet att det inte är så många som läser men ett stort tack till er som gör det det betyder verkligen mycket. Kapitlena i framtiden kanske inte blir så jätte långa. Och jag vill bara säga att jag är ledsen om det är mycket stav fel och så, har inte hunnit kolla igenom allt ordentligt.

Xoxo Karin🙈