Du förändrade allt |f.s

Del 4

~Fiona's perspektiv~

Det var torsdag och hade nästan gått en vecka sedan jag träffade Ogge och killarna. Jag hade inte hört från Felix på hela veckan så jag antar att det inte är någon ide att hoppas.

Ogge hade jag visserligen träffat några gånger sen sist, men jag har inte sätt skymten av dom andra. Ogge säger att dom har fullt upp med bandet och tränar nästan hela tiden, och eftersom dom inte går i min skola så är chansen att jag träffar dom ännu mindre.

Nu var det iaf torsdag. Jag och Niki satt i matsalen och åt. Det var pannkakor, kanske ända gången under den här terminen. Så att jag åt så många jag kunde, jag och Niki hade en tävling om det. Den som kunde äta flest pannkakor.

Jag var på min 24, men Nicole var på sin 25 så jag försökte öka tempot lite. Jag skulle precis hämta yttligare några pannkakor när jag ser att dom är slut..!

Nej, jag måste vinna! Jag sprang tillbaka till Niki och såg att hon hade en pannkaka hon inte ätit ännu. Jag tog den och stoppade in den i min mun så att hon inte skulle vinna.

Niki kollade snopet på mig och började snart as garva. Detsamma gjorde jag, halva matsalen satt och kollade på oss när vi tävlade om: VEM SOM KUNDE ÄTA FLEST PANNKAKOR!!

Jag tyckte nu i efterhand att det hela var väldigt fånig och barnsligt. Vilket bara gjorde att jag skrattade ännu mer.

Jag kollade på klockan 12.35! Fan, rasten slutade för 5 minuter sen! Jag tog tag i Niki och vi sprang mot lektionen. Idrott. Shit, vi glömde ombyte i skåpet.. (😑) Jag fick alltså "senankonst" och "inga kläder", toppen. Fan för pannkakor asså!

Vi fick istället titta på när dom andra sprang omkring och spelade bränn boll, vilket inte gjorde något för mig då jag precis upptäckt hur otroligt kul det är att kolla på min klumpiga, väldigt dåliga klass.

Nicole och jag satt där och skrattade så mycket att vi blev tvungna att lägga oss ner. Jag kände plötsligt att jag börjat rulla. Jag kollade upp och såg att jag nu var på väg ner för kullen jag tidigare suttit på.

Helt plötsligt stannade jag av att jag rullat in i något hårt. Eller rättare sagt, någon. Vår idrott's lärare Mr. Friskoff...

Efter en rejäl utskällning och en so lektion där vi skulle skriva om vilket färd medel som Gustav Vasa oftast använde sig av, var dagen klar och jag gick hem.

När jag kom hem möttes jag av Charlie som har varit hos mormor sen förra fredagen.

-Hej Charlie!, säger jag med min lite fåniga hund röst. Jag ger honom en stor kram och kliar honom på magen. Hanns svarta päls kittlas i ansiktet.
-Vill du gå ut och springa Charlie?, säger jag glatt. Då jag har saknat honom på mina promenader.

Han skäller glatt.
-Jag tar det som ett ja, säger jag och skrattar lite innan jag springer upp på mitt rum och sätter på mig ett par halv långa svarta spring byxor med rosa detaljer. Och ett snyggt sport linne med ett coolt citat på. Det är ju bara vår, men trots att det är i slutet av maj är det redan riktigt varmt ute. Åh, vad jag längtar till sommarlovet. Större delen av lovet ska jag tillbringa i vår stora villa i Florida. Den ligger precis vid stranden och det är världens utsikt.

Men tillbaka till tråkiga Sverige, nu ska vi ut och springa! Jag hoppar ner för trappan och tar min mobil och ett par hörlurar, sätter på dom och kopplar Charlie, bara för säkerhets skull. Jag brukar oftast inte göra det. Men idag är jag inte på humör för att han ska springa iväg.

När jag sprungit i ungefär 25 min är jag nästan tillbaka hemma, efter min 5 km långa spring tur. Men precis innan jag svänger in på min gata så stöter jag ihop med Felix.

-Hej Fiona, säger han och kliar sig i nacken. Vad är det med honom då?
-Hej!, säger jag glatt.
-Du Fiona, det är en sak jag måste säga, börjar han. Jag nickar.
-Jo, alltså enda sen jag träffade... har jag inte kunnat sluta tänka på... Jag tror...jag tror att jag..duvet..jag vet inte om jag kan säga det..., försöker han.
-Felix säg det nu annars går jag, säger jag irriterat.
-Fiona, jag.. okej, jag...tror...att jag är kär i... Ogge.., får han fram. Jag bara gapar.

Han är kär i Ogge!? Åhh, kan något bli mer fel. Snäll Felix, säg något! Du kan inte vara seriös?! Jag vänder mig om och springer vidare hemåt.
Fan, fan, varför händer detta!? Kunde han inte bara blivit kär i mig.!

~Felix's perspektiv~

Ogge?! Var det de bästa jag kunde komma på? Jag är ju kär i henne!
Fan Felix, att du aldrig kan göra något rätt. Åhh... Nu måste hon tycka att jag är en stor idiot, men en liten ärt hjärna. Jag vill ju inte ha Ogge, ingen annan. Bara henne. Fiona, jag är kär i Fiona.
A, men va fan!? Nu kan dag säga det.

Hejsan! Jag vet att det blev två kapitel idag, men det kommer nog inte komma så jätte många kapitel under veckan. Men vad tycker ni så här långt? Jag vet att den är ganska tråkig och dålig det händer inte så mycket, men detta är trots allt min första novell. Tack tiller som läser den. Det betyder jätte mycket!

Xoxo Karin💎