PLAYER {Foscar}

0.2

Hej det är Felix. Jag vet att du har viktigare saker för dig idag men jag undrar om du vill plugga med mig. Jag förstår om du inte vill. Du är ju ingen tönt som mig:(
Hör av dig om du vill iallafall.

Jag läser gapande sms:et igen. Hur fick Felix tag i mitt nummer och varför vill han plugga med mig?!
Min hjärna säger åt mig att jag absolut inte ska plugga med tönten. Men mitt hjärta säger att jag absolut ska plugga med honom.
Eftersom att Omar ändå är hos tandläkaren bestämmer jag mig för att lyssna på mitt hjärta och låta tönten plugga med mig.

Tja. Ja vi kan la plugga om du så gärna vill. Kom hem till mig om 10 okej!!

Jag suckar och lägger ner mobilen. En snabb titt i spegeln sätter fart på mig. Mitt hår står åt alla håll och jag har endast kalsonger på mig efter duschen jag tog när jag kom hem. Stressat springer jag upp för trappan och in på mitt rum. Där rotar jag fram ett tar mjukisbyxor och en vit t-shirt. Sedan drar jag handen genom mitt hår några gånger och lägger i lite vax.

Det knackar hårt på dörren. Jag chockas en aning över att tönten är så stark. Med en kaxig min öppnar jag dörren.
"Hej" Felix tittar blygt på mig.
"Du får komma in" muttrar jag.
Han tittar ner i marken och kliver försiktigt in.
"Har du med dig skit sakerna då?" Frågar jag och lutar mig mot väggen. Han nickar och drar upp några papper ur fickan.
"Bra. Då jobbar vi då"
Suckar jag, lite besviken över att han hade med sig matte häftet.

"Kan vi ta en paus?" Jag tittar trött på Felix som visat sig vara en hejare på att undervisa mig. Han har kört med mig i flera timmar! "Nej kom igen nu Oscar!" Felix slår mig i ryggen.
Han visade en helt annan sida av sig nu när vi är själva.
"Snälla" ber jag och lutar mig tillbaka. "Kom igen nu"
Tönten tar tag i min penna och ger den till mig. "Snälla gulliga Felix" säger jag tillgjort och ler lite. Han stelnar till. "Okej vi tar en paus"
Jag ler större. "Tack"
Utan att tänka ger jag honom en kram.
Snabbt inser jag mitt stora misstag. "Eh jag menar. Bra vi tar en paus"
Jag reser mig hastigt upp och går mot kylen. "Vill du ha cola?" Frågar jag och gör ett halvhjärtat försök I att lätta på stämningen.
"Om jag får så ja" mumlar han tyst.
Jag tar fram två colaburkar ur kylen och slänger iväg en mot tönten. "Tack" mumlar han. "Varsågod" Mina kinder blir lite röda.
Dem blir röda! Jag blir generat av att prata med tönten!! Herregud!?

***
"Hejdå" mumlar jag och stänger dörren bakom Felix.
När dörren är låst sjunker jag ner på golvet. Är jag kär i honom? Är jag kär i tönten Felix Sandman!? Är jag det?!
Med huvudet i händerna försöker jag att lugna ner mig själv. Jag kan inte vara kär i en tönt som Felix, det går bara inte!

Jag klickar skakande på Felix nummer.
Ett pip, två pip. Tre pip.

Hej det är Felix

Hej det är Oscar

Eeh Hej Oscar. Ville du något speciellt?

Eh ja faktiskt. Jag undrar om du vill komma hit, jag är ensam hemma och jag vill helst inte sova ensam

Eh ja okej. Jag kommer om 20 då

Tack

Vi lägger på. Herregud vad har jag gjort. Bad jag just Felix Tönten Sandman att sova hos mig?! Har jag blivit helt knäpp?

Återigen knackar det på dörren.
Snabbt står jag vid den för att öppna.
"Hej igen" Felix trampar lite med foten i marken. "Hej. Tack för att du kom" Jag tar hans hand och drar in honom i huset.

Varför säger jag inte till honom att sticka igen? Jag kan inte ha en tönt som Sandman i mitt hus det funkar inte.

"Så, vad ska vi göra nu då?" Jag sätter mig i soffan. "Ska vi se på film?" Tönten slår sig försiktigt ner bredvid mig. Jag nickar, "om du går med på en skräckfilm" flinar jag. "Måste vi?" Tönten tittar oroligt på mig. "Så du är en tönt trots allt?" Frågar jag med en ironisk klang. Han skakar försiktigt på huvudet, "nej" mumlar han. "Bra då ser vi en skräckfilm"
Jag ler över att jag fick honom. Även om jag alltid får det.

Jag trycker på play. Genast börjar läskig musik fylla rummet. Felix piper till och flyttar sig närmre mig.
Något sveper förbi på tv skärmen. Felix skriker och så gott som sätter sig i mitt knä. Jag försöker förskräckt trycka bort honom men han vägrar flytta på sig. "Felix kan du" börjar jag försiktigt.
"DU tvingade mig att se denna jäkla filmen. JAG sitter kvar här tills du stänger av den jäkla tv:n"
Att höra Felix prata så till mig känns ovant. Jag visste inte att tönten hade sådan attityd! "Okej" är det ända jag får fram. Ännu ett ljud från tv:n får hans lilla kropp att hoppa till. Ett oplanerat leende sprids på mina läppar. "Snälla Oscar sluta flåsa mig i nacken" Tönten, eller ja Felix då tittar besvärat på mig. "Förlåt" mumlar jag.
Med en hand på hans midja vänder jag honom mot mig. "Du, får jag säga en helt galen sak till dig?"
Min blick möter hans. "Detta är redan galet så kör till" muttrar han. "Jag gillar att du sitter i mitt knä"
Genast ångrar jag vad jag sagt. Hur kunde jag slänga ur mig något sådant. Att jag gillar att ha tönten i mitt knä?!
"Eh...jag tror att jag borde gå nu"
Felix reser sig upp och försvinner ut i hallen. "Nej Felix vänta" Jag skyndar efter honom. Han har redan dragit på sig jacka och skor. Jag tar tag i hans handled och försöker dra honom till mig. Det resulterar i att hans tröjärm dras upp. Det får mig att skrika högt. Hela hans arm är täckt av ärr. "Felix Vafan!"
Jag blir förvånad själv över hur arg jag låter. "Det är inget" han rycker åt sig armen och försöker återigen ta sig ut ur huset. "Felix vänta" Jag tar tag i hans hand för andra gången. "Vad?!" Nästan skriker han.
Jag trycker mina läppar mot hans.
Snabbt drar jag mig ifrån honom igen. "Förlåt jag" börjar jag. "Jag måste gå nu" avbryter han mig och springer ut genom dörren.

Fan! Nu förstörde jag allt. Hur ska jag förklara detta!?

____________
Oscar ställer till det för sig.

Hoppas att ni gillade kapitlet så hörs vi:)