Jag förlät dig aldrig, egentligen.

13.

[Lizzie på bilden. (Cloé Grace Moretz)]

Jag vaknar utav att nån petar på mig. Jag rullar hastigt ner från soffan och hamnar på golvet. Jag stönar av att det gjorde så ont.

- Oj, haha...hur gick det? säger en bekant röst framför mig. Det var först suddigt, men när jag kisar och ser klarare på vem personen var så kliver jag snabbt upp från golvet och slår till Riley på armen.

- Aj, säger han och lägger sin hand på där jag slog.

- Det fick du för att du skrämde mig, tönt. Säger jag irriterat. Han skrattar och säger till mig att det finns pannkakor i köket. Jag känner mig helt upprymd och springer snabbt till köket.

När jag kommer in dit, sitter Andrea och mamma.

- Godmorgon sömntuta, säger mamma och ler ett varmt leende. Jag ler tillbaks och sätter mig på en av köks stolarna.

När jag har ätit klart, så lägger jag min disk i diskmaskinen. Efter det så springer jag snabbt upp till mitt rum för att byta om. Jag tar ett par vita slitna shorts och en blommig blus till. Jag fixar mitt blond-bruna hår genom att fläta den till en messy fläta som jag sedan lägger den på andra sidan. Jag tittar noggrant på mitt outfit och hår. Nu var det dags till sminket. Bara puder, maskara och en matt naturlig färgat läppstift. Så nu var jag klar.

Jag går ner från trappen och träffar på Riley. Han granskar mig från topp till tå och ser väldigt fascinerad ut. Jag himlar med ögonen.

- Sluta stirra och granska mig sådär, känner mig naken, säger jag och skrattar.

- Kan inte, du ser, du ser helt, asså bara WOW! liksom, säger han och fortfarande stirrar på mig. Jag himlar ännu en gång med ögonen.

- Vart ska du, lägger han sedan till.

- Ska till stan med Andrea, men jag är klar. Så nu behöver jag bara vänta på henne. Han nickar som svar.

- ANDREA ÄR DU KLAR ELLER? ropar jag från trappan.

- JA VÄNTA BARA, fick jag som svar tillbaks. Jag suckar lite och går ner från trappen och in till vardagsrummet där jag sätter på tv:n. Jag tittar på en barnprogram som jag alltid gör, ja jag tittar på sånt, dont judge me!

[5 minuter senare]

- Så Lizzie jag är klar nu, hör jag Andrea säga från trappan. Jag svarar inte för att jag fokuserade mycket på tv:n. Jag hör hennes fotsteg komma närmare mig.

- Kommer du eller? säger hon. Jag nickar men var fortfarande fokuserad på tv:n. Andrea stänger av den och jag gör en ledsen min.

- Slut med barnkanalen, nu ska vi till stan och shoppa! säger hon glatt. jag nickar bara och följer med henne ut till hallen. Vi tar på oss skorna och när vi hade precis öppnat dörren så kommer Riley fram till oss.

- Får jag följa med er. säger han och gör en puppy face.

- Nej, säger jag snabbt. Andrea slår till mig på armen.

- Aj, vad var det för? säger jag irriterat.

- Du sa nej, det är rude du vet, säger hon. Jag nickar. Jag hör Riley säga yes och börjar ta på sig sina skor.

Vi tar en buss till stan. När bussen har stannat vid busshålls platsen, kliver vi av. Vi börjar att gå mot en centrum. Det första vi gör är att gå snabbt in till en klädaffär. Benny däremot går till en spelaffär. Jag och Andrea letar kollar efter kläder som vi vill ha till festen ikväll. Riley vet inget och det är bra. Vi hittar massa klänningar som vi vill ha till festen. Vi börjar att prova dom i provrummet. Jag valde en röd klänning som var utan band och sånt. Den hade en liten rosett på sidan som hade samma färg som klänningen. Jag testande den och blev helt chockad av hur fin den var var. Men var lite osäker om jag ska ha den, så då frågade jag experten Andrea. Jag stiger ut från provrummet och Andrea tittar storögt på mig och ler ett stort leende.

- GUUUD, VA FIN DU VAR I DEN!!! Säger hon glatt.

- tycker du verkligen det, för asså jag vet inte den är ganska kort. säger jag tyst. Andrea skakar på huvudet.

- Nej den passar perfekt på dig, alla killarna kommer vilja dansa med dig och få ditt nr. Jag skrattar åt det hon sa, men vet att det inte kommer att hända.

- Okej, då tar jag detta, säger jag och ler.

- Bra, jag har redan valt min så, allt du behöver att göra nu är att betala den där sjukt fina klänningen. Jag nickar och går mot kassan. Jag betalar den och vi går ut från affären.

Vi ringer upp Riley och väntar. Det går 2 signaler, sen så svarar han.

- Hallå, Riley här, vem är det?

- Hej det är Andrea, vi har shoppat klart, vart är du?

- Är i mcdonalds och äter, säger han.

- Jaha okej vi kommer, kan du beställa nåt till oss, snälla? säger Andrea.

- Aa visst, vad vill ni hade då? Andrea vänder sig till mig.

- Vad vill du ha Lizzie? säger hon. Jag funderar en stund men bestämmer mig sedan för en big mac och en smoothie. Andrea nickar och sätter tillbaks telefonen på örat.

- Lizzie vill ha en big mac och en smoothie. Jag vill ha chicken nuggets och en cola. Riley hummar och lägger sedan på.

- Så nu får vi mat gratis, typ. säger hon och skrattar.

Vi äter våran mat och pratar lite om allt möjligt samtidigt. Andrea viskar sedan i mitt öra.

- svara vi berätta om festen, viskar hon. Jag skakar på huvudet.

- Nej, han får inte. Han kommer vara jätte överbeskyddande, viskar jag tillbaks. Andrea nickar och fortsätter att äta sina chicken nuggets.

- Vad viska ni om då? säger Riley helt plötsligt...Jag och Andrea tittar på varann.

- Ska vi berätta eller, asså det är inget farligt men ändå? viskar jag till henne.

- Vet inte, vill du det? Jag blir osäker på frågan. Ska vi det eller inte...

-^^--

Hej, här är ett nytt kapitel, hoppas ni gillade den.

Gilla och kommentera om vad ni tyckte om den.

Skulle vara super kul :)

Hejdå mina Teddybears!