Jättegulligt

100 8 1
                                    


Ännu en gång vaknar Alex upp i Josefs armar. Det känns som att det var så länge sen sist bara. Fast egentligen var det ju inte så länge sen, några veckor. Men några veckor utan att få vara i hans armar, gud va lång tid det är för Alex.
Hon rör på sig lite och känner hur Josef drar in henne närmare mot hans kropp. "Är du vaken?" Viskar hon och drar sina fingrar längs med hans arm. "Knappt" mumlar han mot hennes hud. Hon skrattar till och kollar sig över axeln för att se hans ansikte. Han ler redan mot henne, vilket gör att hon också ler. "Godmorgon" säger han tyst och kollar in i hennes ögon. "Godmorgon" svarar hon tillbaka och vänder på sig. Han rättar till på sin kropp för att ge henne plats. "Vet du att du snarkar?" Säger han och flinar mot henne. "Va? Gör jag?!" Säger hon med stora ögon. "Mm det gör du" säger han och ler mot henne. "Nej men sluta!" Säger hon och lägger sitt ansikte i sina händer. "Vadå? Det är ju jättegulligt" säger han och drar bort hennes händer. "Jättegulligt? Aa verkligen" säger hon irriterat och slår till hans bröst lätt. Han skrattar och fångar upp hennes händer. "Ska du börja slåss nu också?" Säger han skämtsamt. "Ja det ska jag" säger hon och börjar slåss på skoj. "Hörru! Det är inte mitt fel att du snarkar" säger han och rullar över hennes kropp för att hindra henne att slå honom. "Jo det är det" svarar hon genom skratt. "Hur då?" Säger han med stora ögon "Det bara är det". Han skakar på huvudet och håller fortfarande i hennes händer. "Släpp mig" säger hon och skrattar medan hon försöker ta sig loss. "Du slåss ju bara" svarar han. Hon försöker ta sig loss men ger snart upp och släpper ut ett tungt andetag. Hon öppnar sina ögon och ser att deras ansikten är väldigt nära varandra. Hon andas häftigt och känner hur hennes läppar dras mot hans. Som i någon slags dragningskraft.
Han är påväg att göra det han har längtat efter att göra så länge, men kommer på vad hon sa igår och drar bort ansiktet. Han kollar bort och sätter sig upp ovanför henne. Hon suckar lite besviket. Även fast det var hon som va så hård på att de inte skulle gå så långt och göra det. Men det kändes bara så rätt nu.

"Det kanske är dags att dra sig till jobbet" säger han och tar upp sin mobil. "Vad är klockan?" Frågar hon och sätter sig upp framför honom. "Halv nio" svarar han och lägger ner mobilen igen. Hon nickar och ställer sig upp ur sängen. Hennes tröja åker upp en bit när hon ställer sig upp, vilket gör att hon visar lite hud, som Josef snabbt fångade upp med blicken. Hon var alldeles perfekt tonad och han ville inget hellre än att röra vid henne och få se resten utav den där kroppen. Alex märker hur han kollar på henne "Vad är det?" frågar hon. Han sliter ifrån ögonen från hennes kropp och möter hennes blick "Va?".
"Vad kollar du på?" Säger hon, nästan lite flörtigt. "Du är bara så väldigt vacker" säger han efter ett tag och biter sig i läppen. Hennes kinder rodnar till och hon sträcker på sig litegrann. Hon vet inte riktigt hur hon ska svara eller hur hon ska bete sig. Så hon går fram och lägger en liten puss på hans kind som svar på hans ord.

Alexs mobil plingar till och hon kollar sig om för att se vart den är. "Här" säger han och räcker sig över sängen. Han tar upp mobilen och ser snabbt ett namn på skärmen 'Kristoffer'. Han får direkt en klump i magen utan att ens ha sett vad som stod i meddelandet. Han räcker över mobilen till henne och hon läser snabbt igenom orden. Hon biter sig lite i kinden och kollar diskret upp på Josef. Sen kollar hon ner i mobilen och börjar skriva något. Josef sitter tyst och kollar på henne medan hon skriver ihop något snabbt. Hon skickar iväg meddelandet och slänger ner mobilen på sängen igen. "Vem var det?" Frågar Josef försiktigt. "Uhm...gammal kompis bara" får Alex fram och börjar sätta upp sitt hår i en tofs för att inte verka allt för obekväm. Josef kollar på henne med en blick som hon direkt förstår vad som betyder. Hon skakar på huvudet och ler smått. "Bara kompis" lägger hon till och tar ner händerna ifrån håret. "Aa okej" säger han och nickar. Sen ställer han sig upp och går in mot badrummet. Alex följer honom med blicken men står kvar på samma ställe.

Jag tror på ossWhere stories live. Discover now