Kapitel 7 - Stalked

517 17 3
                                    

Jag vaknade tidigare än Alec så jag bestämde mig för att göra svenska pannkakor nu när det ändå var helg. Det hade gått nästan en timme sen jag vaknade och Alec sov fortfarande som en stock.

Jag placerade tallriken på en bricka och la en kaffe kopp och en kopp te där på med. Jag gick försiktigt in till vardagsrummet och la ner allt på bordet och gick sedan in till köket för att tvätta av blåbären och skar jordgubbarna i bitar. Jag la i bären i en liten skål och gick sedan ut till vardagsrummet där Alec precis hade vaknat och log mot mig.

'' Good morning! '' sa jag glatt och satte mig på andra sidan av soffan.

'' God morning'' sa han och drog sin hand genom sitt hår. Han hade en liten rostig morgonröst som fick hela min kropp att rya till.

'' I made some Swedish pancakes and coffee for you '' sa jag och pekade på bordet.

'' I could wake up to this smell everyday! '' sa han och log stort.

'' Well don't get use to it '' sa jag och skrattade.

'' Swedish pancakes huh? '' sa han innan han satte sig upp.

'' Yeah, my gran is Swedish '' sa jag och tog en klunk av mitt varma te.

Han nickade och la en pannkaka på sin tallrik innan han smakade den.

'' Ugh...this taste amazing! '' sa han och blundade för ett ögonblick.

'' Having a food organism? '' sa jag o skrattade.

'' Yeah and I'm not ashamed about it! '' sa han stolt och tog en ny tugga.

***
Alec hade gått hem vid ett tiden vilket betydde att jag inte hade något o göra. Vi hade suttit o pratat i tre timmar och bara lärt känna varandra ännu bättre.
Folket här var så mycket bättre, hur kunde mina föräldrar ens vilka flytta till Sverige? Tänkte jag men skakade bort tanken.

Jag hade bytt om till träningskläder och slängde i skorna i min gymväska och gick ut. Jag tog en sväng och letade efter den närmaste gymmet jag kunde hitta. Enligt google så fanns det två i närheten, jag svängde runt ett hörn och där stod det en stor skyllt. Jag klev in i salen och lukten av rummet var likadant som i Sverige. 

Det var en stor sal och man kunde tydligen gå på små kurser enligt tjejen som stod vid disken och förklarade alla saker. Jag nickade bara och satte på mig mina träningsskor medan jag lyssnade på vad hon sa och nickade lätt. 

'' Today's class is selfdiffens, our trainer is actually free right now so If you want to you can try that out! '' sa hon med en ljus o glad röst. 

Jag tänkte efter en stund innan jag svarade'' sure '' Det kunde komma i användning i framtiden tänkte jag samtidigt som vi gick till en tjej med en orange fläta och hon va lång. 

'' Hi my name is Kristina '' sa hon och sträckte fram sin hand. Vi skakade den lätt samtidigt som jag presenterade mig själv. 

'' So most of the people I teach is young girls  so they can protect themselves in the future '' sa hon lite tyst och började förklara olika saker. 

***

När jag kom ut ur gymmet kändes det som om någon stirrade på mig. Jag kände mig obekväm så jag började gå snabbare men då kändes det bara som om någon var efter mig. Jag hörde något prassel bakom mig men när jag vände mig om var ingen där. Hjärtat bultade hårt och jag mina ben rörde sig fortare o fortare.

Jag joggade resten av vägen hem och njöt av dem friska luften, eller ja frisk o frisk.. Att bo i Kalifornien betyder mer människor o avgaser. Jag kände hur min kondition hade försämrats så jag gick den sista biten och bara några meter gick någon vingligt fram till trapporna. Personen såg ut som en kille och hade en svart hoodie och han täckte ansiktet med luvan. Jag går sakta fram och känner hur mitt hjärta slog hårt mot bröstkorgen. När jag bara var två meter ifrån fall killen ihop på trappan så jag hoppade till innan jag gick snabbt till personen som låg liggandes på trappan. 

'' OMG are you alright? '' sa jag och böjde mig ner för o se vem det var. 

'' No.. '' viskade en bekant röst och jag drog bort luvan. Alec var alldeles blödig och det såg ut som om han hade hamnat i slagsmål eller något hemskt. 

'' ALEC OMG.. WHAT HAPPENED?! OH NO WAIT LET ME HELP YOU UP! '' sa jag med en liten panik i rösten och hjälpe honom upp. Han vinglade till lite så han fick stöd av mig, jag rotade klumpigt upp nycklarna och försökte låsa upp dörren men paniken inom mig växte snabbare o snabbare. 

'' Okey Emily.. take deep breaths, I don't want you to pass out.. '' sa han. Det lät som om han hade smärta när han pratade. 

Jag andades in djupa andetag och fick tillslut upp dörren, jag kom på att vi inte hade någon hiss och svor för mig själv samtidigt som jag försökte hjälpa Alec att gå. Jag höll på att tappa honom ett par gånger men det gick bra. Han gjorde grimaser som fick mig att känna hans smärta. 

När vi var inne i lägenheten satte jag honom på toalocket och började leta efter förstahjälpenkittet eller något men hittade den inte så jag gick till köket och hämtade en flaska vodka och inne i badrummet hade jag bomullsvadd. Jag började med att tvätta bort blodet med vatten och han släppte ut ljud. 

'' So explain this shit '' sa jag samtidigt som jag duttade med bomull i hans ansikte. 

'' I don't really know what happened.. Well I was walking home and some dude came to me and started to beat my ass. And I wanted to fight back but he was huge! So he started..augh!... So he started to kick me and he gave me some really hard punches! So when I was down and coudent get up he only took my phone and went trough it before he threw it to me again and ran way.. '' 

Jag såg bekymrat på honom och hällde vodka på lite bomull och började dutta det på såren.

'' FUCK! THAT BURNS! '' skrek han och blundade. 

'' So how did this attacker look like? '' sa jag oroligt.

'' I don't know he only wore black and he had a mask on so I couldn't see his ugly shit-face..'' sa han och bet sig om läppen för att inte skrika av smärta. 

'' Should we contact the police? '' sa jag med mina ögonbryn hopdragna. 

'' Naah.. He dident take anything, I think he only went trough my pictures.. '' sa han 

'' Did you have anything special on you're pictures then? '' 

'' No only pictures from the last party and some old ones..'' sa han och började tänka efter.

'' Shit...'' viskade jag tyst.

---------------------------

Jag måste be om förlåtelse! Sorry för att jag inte har lagt upp något på typ 3 veckor men jag har inte haft tid o så. xx Michelle

InvisibleWhere stories live. Discover now