Normality is a pave road:
It's comfortable to walk, but no flowers grow
- Vincent Van Gogh
***
Jag skrek nästan på polisen i telefonen samtidigt som jag sprang runt och letade efter mina nycklar som låg på soffbordet men jag var för stressad för att hitta dem. Jag skrek så högt att Alec försökte rycka upp dörren som jag genast flög dit för att öppna.
'' What the hell is going on?! '' sa han stressat och slängde hastigt på sig sin jacka och knöt skorna slarvigt samtidigt som jag precis hittade nycklarna.
'' I don't know this fucking stupid coop wont tell me a single thing '' röt jag ut och la på för han skulle ändå inte ge mig några svar tills jag faktiskt var vid stationen. Mitt hjärta pumpade hårt och jag var så orolig.
'' What do you know then? '' sa han och väntade på mig medan jag försökte låsa dörren men mina skakiga händer vägrade att samarbeta.
'' Something happened to Cass and they won't tell me anything else '' sa jag och blev bara mer frustrerad eftersom jag slösade bort massa tid på att försöka låsa en jävla dörr tänkte jag.
'' Here let me try '' sa han med en lugnande röst och tog nycklarna ifrån min hand.
'' Okay so let's go, should we take my car? '' sa jag och stressade ur mig orden.
'' I'm driving you are not a safe driver at the moment '' sa han och rusade ner för trapporna snabbt bakom mig.
Vi slängde oss nästan in i bilen och jag glömde nästan bältet. Och med mina skakiga fingrar och mina hastiga rörelser ville inte bältet röra sig utan låste sig hela tiden.
'' Fuck, fuck everything '' muttrade jag ut och Alec tog sedan tag i bältet och lyckades få på mig det smoothly.
'' Hey, take a deep breath and just try to be calm because stress won't take you far okay. '' sa han och la en hand på mitt lår efter han hade fått igång motorn. Hans lugnande röst och rörelser fick mig att ta djupa andetag men oron från min blick släpptes nog aldrig för han kollade på mig ibland och smekte mitt lår med tummen.
'' She's strong, she will make it through whatever is going on '' sa han tillslut när jag tog hans hand och gav den en lätt kyss och blundade. Andades in hans doft som påminde mig om solnergångar och stränder på något sett.
'' Thank you for being my cliff, my life isn't as normal like you properly want it to be' ' mumlade jag med mina läppar mot hans varma hand.
Det enda som hördes var motorn och våra andetag tillsammans, resan kändes som en evighet men när vi väl var framme släpptes den lugnande känslan och åter igen kom vågor av orolighet emot mig.
'' HEY, CAN SOMEONE FIND ME OFFICER JACKSON '' skrek jag ut så fort jag hade tagit ett steg in till polisstationen som luktade kaffe och svett.
'' I'm here '' sa han och tog genast emot oss. Han ledde oss in till hans kontor och stängde dörren försiktigt.
'' SO can you please tell me whats going on? '' sa jag argt och jag kände Alecs närvaro precis bakom mig.
'' Please sit down miss Lew...Queen '' sa han och harklade sig samtidigt som jag spände ögonen i honom och kände hur hjärtat hoppade till när han var påväg att säga Lewis.
'' NO, TELL ME WHAT HAVE HAPPENED NOW '' röt jag ut och kände hur mitt blod började bubbla och jag ville bara skrika.
'' OKAY, OKAY! I don't know how to say this but .. ''
'' JUST FUCKING SPILL IT OUT! ITS NOT THAT HARD! '' sa jag och bankade mina händer i hans skrivbord och kollade på honom med en avskyvärd blick. Jag kände en hand som la sig om axel och kollade på Alec. Han mimade ut orden '' calm down''
'' Miss Queen I need you to calm down before I tell you this '' sa han irriterat och jag ville slå till honom men jag knöt ihop händerna och satte mig argt på stolen.
'' Someone reported in a kidnap, we wen't to the place and arrived the only thing we found was her phone and her other belongings in her handbag. People reported in that they head screams and a car so we really tried to get there in time but it was to late. We are doing our best to find her right now. '' sa han och såg faktiskt ledsen ut nu. Och jag var i shock, helt paralyserad av all information jag nyss hade fått så jag satt där och stirrade på polisen. Jag hörde hur Alec svor och kastade bort en stol samtidigt han skrek '' I SHOULD HAVE DRIVEN HER HOME '' innan han bröt ner i tårar och satte sig sedan på golvet i en hastig rörelse. Jag var tvungen och vara stark för honom den här gången så jag gick till honom och kramade om honom och viskade tröstande ord som jag själv inte trodde på men han lugnade ner sig minut efter minut. Hans andetag blev stabilare och allt jag kunde tänka på var hämnd och hur jag skulle få tillbaka henne.
'' Where are her parents ? '' frågade jag tillslut ut för den frågan hade inte kommit på tanken.
'' She was a foster kid until she turned 16, I thought you knew '' svarade han med innan han gick för att hämta papper till Alec.
'' Alec listen to me, I'm going to do everything to get her back okay? Coops can't do a fucking thing except to follow the laws. '' viskade jag innan jag reste mig upp och kände hur ilskan bubblade upp inom mig.
*****
Har har ni ett kapitel innan jag åker bort, skit tråkigt och inte alls bra kapitel men ville få upp något så ni inte väntar i ännu en hel vecka.
All the love x Michelle
KAMU SEDANG MEMBACA
Invisible
RomansaHighest rank: #4 i slumpmässiga kategorin Efter ha fått en ny identitet är det svårt att låsas att vara någon annan. Och det är det jag,Emily Lewis försöker göra. Att börja i en ny skola i ett nytt land och i en ny stad är det bäst o hålla sig lå...