~Ebba~
Jag och Mila låg på sjukhus, konstigt nog i samma rum också. Båda hade vaknat och Isak satt vid mig i min säng.
-Ebba hur går det? Sa Mila rätt tyst.
-ont i huvet bara, själv då? Svarade jag.
-bra antar jag... Sa hon och kollade bort igen. Isak ställde sig upp och gick mot henne.
~Isak~
Jag gick mot Mila och skulle prata med henne.
-Mila... Du vet att... Sa jag men avbröts av Mila.
-ja jag vet. Men jag vill inte. Sa hon
-Mila! Hur tror du vi känner nu? Tror du inte att vi är oroliga? Sa jag lugnt.
-Men jag vill inte! Sa hon högre.
-Tänk på ville, fattar du hur orolig han är eller hur orolig han kommer bli? Sa jag.
-Jag.Vill.Fortfarande.Inte! Sa hon rätt lugnt med en lång paus mellan orden.
-men mi...
-ISAK SNÄLLA! Skrek hon och två läkare kom in.
-Isak låt henne vara en stund är du snäll! Sa läkaren och log lätt mot mig så jag gick tillbaka till Ebba...~Andreas~
Tilda och jag går tydligen på samma skola, hon går dock två klasser under mig men...
-Tilda?! Sa jag och ökade farten för att komma ikapp henne.
-åh hej Sötis! Sa hon och slängde sig i min famn. Jag kramade tillbaka innan jag knuffade bort henne.
-nej? Så gör man inte... Sa jag strängt för jag hade en "plan" (😏😏)
-va? Andreas vad menar du? Sa hon osäkert. Precis efter sista ordet drog jag in henne i en mjuk och perfekt kyss! Hon var först osäker, men sen kysste hon tillbaka.
När vi släppt kyssen kollade hon på mig och log lite smått, hennes smile är ju så sött! (😍).
-du får inte skrämma mig sååå ju! Sa hon och gjorde en "hundvalpsmin".
-jo, de får jag! Sa jag och drog in henne i en mysig, riktig mysig kram! Jag kunde se framför mig hur hon log, och framförallt njöt av min kram.*skipp till skolans slut*
~Vilhelm~
Skolan har slutat och jag bestämde mig för att ringa Isak, han tyckte ju att jag skulle komma så fort som möjligt...*samtal*
V: hej!
I: tja!
V: vad var det som var så viktigt?
I: nä ingen speciellt, bara att DIN TJEJ LIGGER PÅ SJUKHUS.
V: MEN VA?! Varför har du inte sagt något?!
I: ville inte stressa dig i skolan, ta bara första bästa tåg eller buss hit, NU!
V:ja, kommer runt en timme då!
I: snälla skynda dig bara! Mila vill inte prata, kanske kan hon prata med dig!
V: va?! Jag kommer så fort jag kan!*samtal avslutat*
Jag skyndade mig hem och kollade buss- och tågtabeller, närmaste var ett tåg kl 15:02 och klockan är 14:56. Jag smällde igen datorn jag kollat tabellen på och drog fram en väska, jag nästan kastade ner allt i väskan som jag skulle kunna behöva, jag vet ju inte hur länge jag måste vara borta heller... Det är ju ändå lov nu så jag behöver inte ta ledigt eller så.
När jag var klar sprang jag ner till mamma.
*"verkligt" samtal*
-mamma! Jag måste till Gnesta, kan du skjutsa mig till tåget?
N(Nina, vilhelms Mamma) : javisst! Vad har hänt? När hår tåget? Har du packat?
V: 1. Tack. 2. Mila ligger på sjukhus och Isak är orolig. 3. Om ca 4 minuter, och slutligen, Nähä... Klart jag packat.
N: bra! Hoppa in i bilen då!*samtal avslutat*
Jag sprang till bilen, kastade in grejerna i baksätet och satt mig fram med mobilen i handen.
Vi började rulla iväg och efter kanske 1-2 minuter var vi framme på tågstationen, jag tog min väska och ställde mig så jag kunde hoppa in i tåget snabbt när det kom.
Efter ca 1 minut kom tåget och jag hoppade in och satt mig på en ledig plats med väskan bredvid mig. Jag tog upp mobilen, satt i hörlurar och ringde Isak.*samtal*
I: hej!
V:hej, jag är påväg nu, har något speciellt hänt?
I: bra! Nej, inte direkt...
V:okej, nu kan du ju iallafall säga vad som hände.
I: ja, blablabla (ni vet vad som hände)
V:men..? Är det därför hon knappt hört av sig?
I: ja kanske...
V: hur länge har hon varit såhär?
I: vet inte, typ sen skolan började...
V: men du tror väll inte..?
I: vad?
V: du tror väll inte att hon varit mobbad hela tiden?
I: osäkert... Kanske kanske inte... *suck*
V:okej... Jag är snart framme iallafall. Du får komma och möta mig vid busstationen! Jag tänkte ta bussen från tågstationen in till centralen och gå därifrån.
I: ja det blir bra! Ring eller sms:a när du kliver av tåget!
V: Jarå! Hejdå!
I: hejdå!*samtal avslutat*
jag gick in på Spotify efter samtalet med Isak, jag slog igång min lista och självklart kom "happy" upp. Jag var så less på den efter alla spelningar och övningar, dessutom var jag inte speciellt happy just nu... Jag letade igenom min lista tills jag hittade de låtar jag lagt in när vi bråkade i Skyscraper och var nära på att splittras. (Nej det har inte hänt men de e min novell å jag bestämmer okej?)
Tack vare alla scrapers finns vi fortfarande, vilket jag, och nog de andra killarna är väldigt tacksamma för...
Jag tryckte på "river flows in you" och lutade mig tillbaka och blundade.~Anton~
Stephanie hade flyttat hit till Björkö, vi gick på samma skola, vi bodde mittemot varandra, vi var med varandra varje dag, men båda två saknade nog de andra... Jag bestämde mig för att ringa Isak och kolla hur det blir i helgen.*samtal*
I: tjena bro!
A: tja!
I: nåt speciellt?
A: ja, faktiskt...
I: det var ovanligt att DU ringer MIG! *små fniss*
A: haha jätte kul...
I:nämen seriöst, vad är det då?
A: ska ni göra något i helgen?
I: nja inte vad jag vet, ville är påväg hit nu men... Vadårå?
A: kan jag och Stephanie komma upp?
I: ja det ska nog gå... Jag är ju hemma själv.
A: jasså? Vad ska du och Ebba göra då? *retsamt skratt*
I: men ge dig! Du och Stephanie då? *retsamt "fnys"*
A: *host*.. Men ska vi komma då?
I: javisst! Både Ebba och Mila ligger på sjukhus, men de börjar kvickna till båda två, men kom ni!
A: Aa bra, syns snart då bro!
I: Jarå! Hejdå bro!*samtal avslutat*
~Isak~
Jag hade precis pratat med Anton och han och Stephanie ska komma upp över halloween och alla helgon, så jag bestämde mig för att ringa Andreas så kanske han och Tilda kan komma.•••••••••
YOU ARE READING
Allt på samma gång... (uppföljare på "de bästa av de bästa")
FanfictionLäs "de bästa av de bästa" innan ni läser denna,det här är då en uppföljare (bok 2) på den.