Allt på samma gång... (uppföljare på "de bästa av de bästa")

Kapitel 8

~Mila~

Efter jag sagt att det var kallt till Vilhelm så slängde jag armarna runt mig för att värma mig själv på bästa sätt. Jag kollade bak på Vilhelm och log lite smått innan jag gick mot dörren.
Jag kände hur varma händer attackerade min kropp, Vilhelm. (MISSTOLKA INTE EBBA, JENNIFER OCH MILA)

Han kramade mig bakifrån, sååå mysigt (😍)!

"Haha fryser du gumman?" Sa han och drog mig närmre han så han lutade sin haka mot mitt huvud.

"Nää, vart fick du det ifrån? Haha" sa jag och vinklade huvet bakåt så jag mötte hans blick.

"Synd då, då får du inga kramar" sa han och hånlog,

"Men jag fryser ju!" Gnällde jag. Precis när jag sagt sista ordet kände jag några mjuka och underbara läppar mot mina, vilhelms.

"Puss puss på dig med!" Sa jag när vi dragit ifrån. Jag vände mig om och där stod vi i flera minuter och bara kramades, sååå mysigt (😍)!

Efter typ 100 år (kändes det som för dem) släppte vi kramen och gick ner.

*stephanies perspektiv

"Nä men se vilka som kommer!" Sa Anton och alla skrattade smått.

"Vadå?" Sa Vilhelm

"Så man får inte ha lite mysigt?" Sa Mila.

"Oooh!" Sa Isak och gav oss ett "peddosmile".

10 minuter senare*

"Stephanie?" Sa plötsligt Mila.

"Aa?" Svarade jag och vände mig mot henne.

"Tror du att du kan sminka mig?" Sa hon.

"Ja, det kan jag säkert. Kom!" Svarade jag och jag sprang upp och hämtade sakerna. Sen sprang jag ner igen till Mila. Vi gick in på toaletten och låste dörren.

"Sätt dig!" Sa jag och log. Hon satt sig ner och jag öppnade min necessär och tog fram lite grejer jag behöver. Sen satte vi igång!

*filippas perspektiv

Medan Mila och Stephanie sminkade sig inför ikväll och så började "det stora" matkriget, haha.

Allt började med: Anton skulle ta fram mjölet och mjölpåsen var öppen. Han släppte den en bit ovanför bordet och mjölet dammade ut ur påsen, på Isak!

"ANTON!" Skrek Isak och kastade popcorn på han.

"hörni lugna er, vi behöver mjölet Anton, och vi behöver popcornen Isak!" Sa Andreas. Jag började smått skratta för det lät så roligt.

"Jaha? Vad var det som var så roligt?" Sa Andreas och jag slutade skratta. Jag stod bara tyst och kollade på han, sen kände jag något i ansiktet och jag släppte blicken från han. Det var någon, vid namn Isak som kastade mjöl i mitt ansikte.

Sen började det "stora matkriget".

Efter en ganska lång stund av "det stora matkriget" mellan mig, Andreas, Ebba, Isak, Vilhelm och Anton så hörde vi att några skrattade i dörröppningen, och vilka står där?

"Hahaha vad gör ni?" Frågade Stephanie som inte kunde hålla skrattet inne.

"Ser du väll bebe" sa Anton och höll händerna bakom ryggen och gick fram till Stephane.

"Ehm... Anton vad gör du?" Sa hon osäkert.

"Såhär!"

Man hörde hur Stephanie skrek till, sedan började hon bara skratta.

Vad hände? Undrar ni nog nu. Jo, Anton kastade också mjöl, i Stephanies ansikte.

"Nu förstörde du ju min sminkning!" Gnällde hon sen.

"Förlåt..." Sa han och kramade henne.

*kvällen*

~Isak~

Vi började ta på oss skorna för vi skulle ut nu. Sista gången jag gör det här, hoppas vi får mycket godis nu! (Hahaha isak😂)

Vi gick runt till varje hus i nästan hela Avlaby. Eller iallafall i det området jag bodde.

*knack knack*

•någon öppnar•

-bus eller godis! Sa vi alla i kör.

"Nämen Isak?"

"Hej på dig" svarade jag

"Är inte du lite för gammal för det här?"

"Jo det är jag, men vi stannar upp och pekar på dem andra ville uppleva lite barndomsminnen en sista gång, tillsammans."

••••

2 kapitel på en dag... Nu var jag snäll😂❤️