Kapitel 10

112 6 4
                                    

~Filippa~

Vi alla var nog trött efter att vi varit ute i några timmar. Mätta och belåtna var vi alla också. Alla låg och typ halvsov ända tills någon skrek i filmen. Jag hoppade till. Jag satt mig upp men tippade ner med huvudet mot Andreas mage lika fort igen, med tanke på hur trött jag var.

_ dagen efter _

Jag vaknade med ett ryck, jag ramlade ner från soffan jag och Andreas somnat på med en duns.

- oj vad hände?" Sa Andreas sen.

Jag kollade upp på han men la mer huvudet på golvet igen, sen somnade jag om igen.

~Mila~

Nu var alla vakna och alla satt med mobilen. Jag var inne på Twitter när en internetvän skrev till mig på kik.
Jag öppna meddelandet och såg att hon skickat en bild. På bilden var det "jag" (alltså inte jag) som hade skrivit illa om henne. Hon var tydligen arg och jag försökte förklara...

M (Mila)~ va? Jag har inte skickat det?

H ( hon)~ Ahaja. Så vem är det då?!

Hon vet mycket väl att jag kan stava, att jag aldrig skulle skriva så och att jag aldrig skulle svika henne.

M~ ja, inte är det jag i varje fall.

H~ Asså Mila jag tänker inte vara med en lite j**la bitch som dig!

M~ så du tror seriöst att jag skulle SKRIVA så efter allt vi skrivit och så? Så du tror alltså jag ljuger?

H~ jag tror inte det. Jag VET det. Tro mig lilla hora. Ingen kommer nånsin gilla dig på riktigt. Och Vilhelm.?

M~ ja, Vilhelm älskar mig, det vet jag...

H~ aha, Aa okej. Men det gör han inte.

Jag försökte svara henne men hon hade väll blockat mig eller något. Jag kände hur tårarna började bränna, jag reste mig upp ut soffan jag satt i.
Vilhelm tog tag i min arm.

- gumman vart ska du?"

Jag slet mig bara loss och sprang upp på toan.
Jag hörde hur de ropade efter mig, Men stängde toa dörren och låste.
Jag hörde hur nån med panik sprang upp för trappan mot toan.
Men jag sket i det...
Jag öppnade spegelskåpet som satt fast på väggen ovanför handfatet.
Jag letade stressat efter en grej, en grej jag vet ska ligga där nån stans. DÄR! Jag tar tag i bladet. Jag orkar inte med det här längre! Dessutom får jag bara massa hat. Och Vilhelm, ja han kanske inte ens älskar mig, som alla säger...

~Vilhelm~

Jag hörde hur hon grät, ååh vad har hänt?

- Mila. Snälla öppna dörren! Sa jag och knackade med ena handen.

Jag hörde bara snyftningar...

~Mila~

jag drog bladet mot handleden.
Inte ett drag
Inte två heller

Utan 5 drag, innan jag började skaka. Jag hade inte styrka kvar i handen, inte i kroppen alls.
Bladet gled ut handen och landade på stengolvet, det lät... Sen föll jag bara ihop.

~Vilhelm~

Jag gjorde allt för att få henne att öppna dörren, jag blev tyst för nån sekund och hörde att hon kollapsade, och ... Hon tappade något på golvet? Det lät som en metall grej, NEJ...

- hallå Mila? Mila?!

Jag sprang med panik ner för trappen igen.

-vad händer? Säger Ebba oroligt...

- Isak? Vart har ni extranycklarna till alla rum? Frågade jag han.

-ehm vadå då? Svarade han lite oroligt.

- ge mig bara nyckeln till toan!

- va?

- Mila... Hon, har typ svimmat där inne.

---

Hej på er! Tack för att ni läser! Det betyder allt. Nu är det såhär att jag tänkte försöka uppdatera varannan vecka den här, och varannan vecka på "kidnappad". Hoppas det går bra. Läser ni inte den kan ni ju gärna få göra det också, heh😚 Pözz på er iaf🙈❤️

Allt på samma gång... (uppföljare på "de bästa av de bästa")Where stories live. Discover now