Kap 12 Känslan jag ger dig

569 11 0
                                    

Lyssna gärna på A drop in the ocean - Ron Pope när ni läser för det gjorde jag och jag kom in i boken på ett annat sätt då!❤️

Det har gått fem dagar sen incidenten med Avion och jag har inte sett honom sen dess. Skolan har slutat och jag bestämde mig för att gå hem, det känns mycket lugnare. När jag går så bestämmer jag mig för att gå in i affärer ifall jag hittar något snyggt, jag går ändå förbi köpingen på vägen hem.

På vägen till affären så ser jag något som jag önskar att jag inte såg, Avion. Jag vänder mig om för att gå en annan väg till mig, hoppas bara att han inte såg mig.
"Prinsessan jag såg att du såg mig, det är ingen idé att vända!" Ropar han efter mig, bra... Nu kommer jag behöva prata med honom om det som hände men av någon anledning så vill jag faktist ha en förklaring.

"Prata på" säger jag så fort han joggat fram till mig.

Han ser sig omkring innan han sedan tittar på mig igen.
"Inte här prinsessan, här är det ända du behöver göra att skrika på hjälp och jag åker in. Det kan jag inte låta dig göra" säger han och ler sitt typiska leende, jag vill så gärna slå bort det där leendet ur hans ansikte.

Jag borde antagligen hålla mig så långt borta från honom som jag kan men jag måsta få veta vad han inte berättar för mig. Jag vet att det antagligen också är det mest riskabla jag kan göra just nu men han borde få förklara sig.

Han kollar på mig som om han väntar på ett svar.
"Okej, men jag har inte mycket tid." Säger jag och hans ögon lyser genast upp av glädje.

~

"Okej prata nu, jag har som sagt inte mycket tid" säger jag när vi kommit in till hans hus. Jag känner genast igen mig från den gången jag sist var här. Jag går fram mot soffan för att sätta mig och passerar stället jag ramlade på förra gången, jag ler lite för mig själv. Vad håller jag på med, Heylin kom nu ihåg vad han gjorde.

"Tänker du berätta varför du bär runt på vapen vart du än går?" Frågar jag med tanke på att han inte sagt något ända sen jag kom in.

"Nej."

"Vad gör jag här då?" Nu börjar jag bli orolig, han kanske tänker mörda mig för att jag vet för mycket.. Heylin var inte löjlig, han skulle gjort det för länge sen isåfall.

"Du är här för att du måste lita på mig igen" svarar han, det är en skruv lös i den här killens huvud.

"Tror du seriöst att jag tänker lita på dig ifall du inte tänker berätta varför i hela världen du går runt med vapen?" Bra sagt Heylin, nu får han något att tänka på.

Jag ler åt min seger men Avion ler också, vad ler han åt?
"Ja" jasså det tror han, han måste jobba hårt isåfall.

"Då tror du fel" säger jag så kallt som jag kan. Jag måste verkligen hålla mig ifrån honom, han är kriminell. Men varför vill jag då stanna? Är det på grund av att han är så mystisk och att jag vill veta mer eller är det på grund av sättet jag börjat känna för honom. Fast jag känner inte så för honom längre.

"Känner inte hur för mig längre? Tänk inte så mycket att du pratar högt prinsessan" han skrattar och jag slår till han på armen.

"Inget" svarar jag och ställer mig upp för att gå.

"För om jag har rätt så känner du fortfarande 'så' för mig" han pausar och ställer sig upp innan han fortsätter prata. Nu står vi mitt emot varandra.

"Du har fortfarande den där känslan som jag ger dig när jag smeker din kind" han pausar igen och rör försiktigt vid min kind och fortsätter ner till mina höfter där hans händer stannar.

"Känslan som jag ger dig när jag tittar på dig, när jag viskar i ditt öra" han viskar den här gången och hans röst skickar rysningar längs min rygg, hur kan han läsa av mig så lätt? Jag vill gå ifrån hans grepp men min kropp lyssnar inte på vad min hjärna vill, eller vill verkligen min hjärna gå?

"Och framför allt när jag rör dig på ett sätt ingen annan gör, precis som jag gör nu" jag sitter på hans köksö, hur hamnade jag här? Han står emellan mina ben med sin kropp emot min och smeker mina lår, hans ansikte är millimeter ifrån mitt.

"Är det den känslan du pratar om?" Jag sväljer och fortsätter titta in i hans ögon som om det vore den sista gången jag såg dom, hur kan han påverka mig så mycket?

"Prinsessan du är alldeles för lätt att läsa av" säger han och börjar luta sig in, av någon anledning gör jag detsamma. Det är som om han har all kontroll över min kropp, jag kom hit för att få svar inte för att kyssa en av dom mest snygga killarna i världen.

Precis innan våra läppar möts så räddar min mobil mig, det var väldigt nära...
"Svara inte" viskar Avion emot mina läppar. Min kropp har kommit loss från sin förlamning och jag knuffar bort Avion och svarar.

"Hallå?" Svarar jag och till min lättnad så hör jag pappas röst.

"Heylin vart är du någonstans?"

"Jag håller på att gå hem och tidigare så gick jag in i affärer för att shoppa lite" svarar jag och jag hör pappa skratta.

"Jaha, blev orolig för du låter som om du sprungit ett maraton" han tror säkert att jag blev jagad av en mördare, fast på sätt och vis blev jag ju det.. Vänta, låter jag som om jag sprungit ett maraton? Det är säkert effekten Avion har på mig.

"Men jag är hemma snart, hejdå!" Säger jag och lägger på. Avion ser väldigt road ut just nu.

"Först säger du att du inte litar på mig och sen ljuger du för din pappa om vart du är?"

"Smickra inte dig själv, hade han vetat vart jag är så hade jag fått större delen av skiten" han går fram och sätter sina händer på mina lår igen men jag slår snabbt av dom.

"Du det var jättetrevligt att prata men jag måste verkligen gå nu" säger jag och halvspringer emot dörren.

"Närsomhelst prinsessan, närsomhelst" hör jag honom mumla innan jag smäller igen dörren och beger mig hem.

Jag får inte låta honom göra så, jag visar mig praktiskt taget som svag för honom och då tror han att han har all kontroll. Jag vet inte vad som flög i mig där inne men jag vet att ifall jag hade stannat längre så hade jag gjort något som jag lär ha ångrat. Han är det som är värst för mig men också det ända så får mig att känna mig levande. I mitt huvud har jag en debatt beroende på om jag borde lita på att han bara vill det bästa för mig eller om han bara spelar ett spel med mig. Men om jag faktist litar på honom, vad händer då? Det är just den frågan som hemsöker mina tankar och jag är alldeles för nyfiken för att inte ta reda på det.

Jag har så många frågor som jag vill ta reda på men om jag är med honom för länge så tar mina känslor över och alla tänker säkert "om du inte litar på honom, hur i hela världen kan du då ha känslor för honom?" Och den frågan försöker jag också ta reda på mer än något annat just nu.

__________________________

Hej mina lovelies💕
Kommer Heylins känslor ta över? Jag hoppas ni gillade kapitlet och det hade vart jättesnällt ifall ni röstade på det.

Ha en fortsatt bra dag!❤️

StarcrossedWhere stories live. Discover now