IV

700 54 9
                                    

F E L I X

Klockan började bli mycket. Oscar och jag hade sprungit iväg till Ica stup i kvarten för att köpa godis, läsk, chips, ja allt som kunde tänkas. Vi hade stirrade på TV:n i flera timmar. Zappat runt på kanaler, utan att hitta något roligt.

Oscar reste sig plötsligt upp från soffan. Han sprang in till sovrummet innan han kom ut igen. I famnen höll han en gitarr. Han drog lätt över strängarna och gick med ett leende fram till mig. Han spelade några ackord innan han öppnade munnen och började sjunga.

Just because I can't touch it, doesn't mean I can't feel it, yeah

Just because I can't see it, doesn't mean it's not in the air

I'll follow anywhere you're going, even if it's nowhere, I don't care

Just because I can't hear it, I doesn't mean it's silence

Han tittade upp mot mig med ett brett leende. Direkt fortsatte jag sjunga på låten.

So I'm letting go, and I'm waiting at your gate, yeah I'm ready now, sorry that you had to wait, yeah you let it out

I wont give it away, you're making me say out load, that you are

Jag tittade glatt upp på honom. Hans leende blev bara bredare och bredare. Vi tog båda i allt vad vi kunde under refrängen.

Taking me high abow the solar, shooting me down to the stars in the sky

Picking me up in your roller coaster, I love the way it rides

Han drog ett avslutande ackord och tittade upp på mig igen. Han la ifrån sig gitarren och gick fram till mig. Slängde armarna om mig och kramade hårt. Han suckade lyckligt.

"Du minns den", mumlade han mot min nacke.

"Man glömmer aldrig Roller Coaster", svarade jag.

Han släppte kramen och hoppade ner bredvid mig i soffan.

Jag skulle aldrig glömma Roller Coaster. Det var ju vår egen låt. Det var låten vi alltid sjöng. Vår all time favorite song. Låten jag och Oscar alltid gick runt och sjöng på. De andra killarna hade blivit så trötta på oss, bara för att vi alltid gått runt och sjungit på den. Men jag älskade den låten. De andra killarna hade blivit så trötta på oss, bara för att vi alltid gått runt och sjungit på den. Men jag älskade den låten.

"Jag kommer ihåg alla gånger vi bodde på hotell och väckte Omar och Ogge då vi sjöng den i falsett", fnissade jag.

Oscars leende försvann igen. Han ville verkligen inte prata något mer om bandet. Men varför tog han då upp Roller Coaster? Han var ologisk.

"Oscar", mumlade jag och försökte få hans uppmärksamhet.

Han tittade upp på mig. Han sög in läpparna och man såg på långt håll att han skulle börja gråta. Jag la armarna om hans rygg och kramade betryggande om honom. Då brast det, han grät högt.

"Jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte prata om det!" grät han bara.

"Förlåt", viskade jag.

Han släppte kramen och drog med händerna under sina blanka ögon. Han skakade på huvudet när han tittade på mig.

"Det är inte ditt fel", försökte han. "Det är bara jag som var – och är – dum i huvudet."

"Nej Oscar! Du är inte dum!" utbrast jag.

"Jo, förlåt Felix", suckade han och gick sin väg igen.

-

Jag fick jättebra idéer till en ny fanfic som jag blev astaggad på imorse!!

Vad gör ni idag?

Sången Vi Alltid Sjöng » foscarWhere stories live. Discover now