F E L I X
Oscar stod vid spisen och stekte uttråkat några ägg. Själv satt jag vid en dator vid köksbordet.
Jag hade länge letat och sökt efter högskolor att kunna gå på, tittade min mejl så fort jag fick tillfälle ifall jag hade fått ett "ja" av någon skola.
Jag klickade in på det sista mejlet som hade ploppat upp på skärmen. Det var från högskolan jag hade högst förväntningar från. Jag läste snabbt. Det var ett "ja" . Ett "ja"! Jag hade kommit in!
"Oscar, jag kom in", sa jag förvånat.
Han vände sig direkt om och log brett. Han sträckte sig mot mig och kysste mig lätt.
"Grattis Sandy", sa han leendes. "Jag är glad för din skull."
"Thanks babe", flinade jag till svar.
Han vände sig om mot spisen – och de ganska brända äggen – igen.
Jag läste igenom mejlet gång på gång. De ville att jag skulle komma redan imorgon – måndag. Jag skulle gå till expeditionen och säga mitt namn, så skulle de hjälpa mig.
Oscar muttrade trött för sig själv när han la upp äggen på en tallrik. Han ställde det på köksbordet innan han satte sig mittemot mig.
"Vad ska du göra medan jag går i skolan då?" frågade jag och tittade på honom.
Han satt med ansiktet i handflatorna, med armbågarna mot bordet. Han suckade tyst och ryckte på axlarna.
"Du kan ju liksom inte sitta här hela dagarna", la jag sedan till.
"Nä, det är ju sant", mumlade han. "Jag får väl skaffa ett jobb, eller något."
Han reste sig upp återigen. Vände sig bort från mig, på väg till sovrummet igen. Jag granskade honom. Sättet han gick på. Hur han graciöst skred fram. Hur musklerna på hans kropp rörde sig. Han var så vacker.
Likt honom reste jag mig upp och följde efter honom. Såg på honom där han stod och slängde ut kläder ur garderoben för hitta kläder han tyckte om. Jag smög fram till honom. Lät mina armar slängras runt hans mage och lät mina svala läppar träffa hans nacke. Han rös till.
"How about some Netflix 'n' chill?" mumlade jag sensuellt.
"Mm visst, hämtar du datorn?" sa Oscar och fortsatte leta bland kläderna.
"Oscar, du vet vad jag menar", viskade jag.
Han vände sig drastiskt om. Han höjde på ögonbrynen och stirrade på mig. Men ändå fanns ett litet flin klistrat på hans läppar.
"Är du säker?" frågade han försiktigt.
Jag svarade inte på hans fråga, utan kraschade mina läppar mot hans. Jag tryckte honom närmare garderobsdörren och tryckte mig närmare och närmare honom. Hans händer drogs igenom mitt hår. Jag försökte göra kyssen mer och mer intensiv för varje sekund.
Jag släppte försiktigt ifrån och stirrade in i Oscars magiska blå ögon.
"Hoppa", mumlade jag tyst.
Han lydde mig snabbt. Hoppade upp och låste sina ben om min rygg. Jag stapplade iväg mot sängen och släppte ner honom där. Jag hoppade på honom och kysste honom återigen.
Oscar fuktade sina läppar och tittade upp mot mig. Hans ansikte var nog det finaste jag någonsin har sett.
"Oscar, jag gillar inte dig", viskade jag i hans öra.
Han tittade förskräckt och förvånat på mig. Han bet sig i läppen och lät direkt sin blick falla ner. Jag satte två fingrar under hans haka för att få honom att titta upp på mig.
"Jag älskar dig", sa jag sedan.
"Jag älskar dig med", sa han med förvånad ton.
-
Hejhejhejhej
Jag lägger upp det här kapitlet i omklädningsrummet till min idrott, it's kinda awkward.
![](https://img.wattpad.com/cover/50103587-288-k830275.jpg)
VOCÊ ESTÁ LENDO
Sången Vi Alltid Sjöng » foscar
Fanfic"Fem år. Fem år har gått. Fem år utan dig. Efter den dagen sågs vi inte igen. Men allt har sin vändpunkt. Och jag hoppas att du likt mig kommer ihåg sången vi alltid sjöng." - { oscar enestad } © foooilicous | 2015