Legenden om Skriften♡

Varför?

Hej! Ok, ledsen att jag inte har uppdaterat på sistone men jag kan förklara mig ok? Så här är anledningarna!
1: Jag är sjuk, magsjuk.. Hatar det STORT!
2: Inga idéer det är hemskt när man känner att man måste skriva fast inte har någon idé.
Och 3: Jag lider av depression... Det är inget trevligt att lida av och eftersom jag vet att en av er som läser är en person som känner till det här och det är AmandaJohansson778 .. Hon har varit ett stort stöd för mig och är fortfarande.. Och om ni vet någonting om hur man kanske kan jobba väck det här snälla berätta! Jag har liksom inte det bästa livet just nu... För er som läser min andra bok också så kommer jag lägga ut det där också så ni kan skriva i vilken ni vill fritt val.

Ja så det är väl typ anledningarna, det finns en kille i skolan som hjälper mig igenom det här steg för steg allvarligt. Visst alltså vi träffades när.. Förra året? Men hursomhelst han var den första jag berättade för och jag ångrar det forfarande inte. I dag messade han mig under lektionstid för att kolla att jag var ok (tänker inte ens skriva "mådde bra" för att jag är magsjuk så ja..), men inte ens min bästa vän som jag känt i typ hela mitt liv gjorde det här och hon kände också till det. Och börja inte tro nu att jag gillar honom för att jag ser honom bara som en storebror, en korkad storebror men det hör inte hit, så visst jag älskar honom på samma sätt som jag älskar min riktiga bror. Han kan irritera vettet ur mig (ha! Vett? Som om jag skulle ha något!) men han gör det för att han vill att jag ska veta att han finns där för mig. Så nu tänkte jag göra den där bakan (idioten) glad genom att ge honom ett litet pris.. Han kommer inte se det här.. Han har inte Wattpad, men hursomhelst ni vet om typ dagens ros i tidningar? Ja, precis.. Det är så någon som verkligen bryr sig agerar, är där i vått och torrt. Han hjälpte mig planera över hur jag skulle berätta för min mamma, jag hade inte ens berättat för Amanda då men det kändes som att jag inte behövde.. Amanda när du läser det här, självklart kommer du göra det. Du kommer tro det här det nya kapitlet lurad! Back to reality.. Visste du att något var fel men undvek att fråga för att du trodde att det var något känsligt? Eller gömde jag det så bra att du inte märkte något?

Så nu har jag skapat ett nytt pris som jag vill tilldela de två bästa vännerna jag har haft genom hela skiten... Genom den senaste månaden iaf..
Jag har skapat Wattpads vänskaps krans (hoppas innerligt att den inte finns så att jag faktiskt kom på det). Det är liksom ett litet pris som man delar ut för bästa vänner, bra vänner, vanliga vänner eller personer som har hjälpt er med saker som har varit jobbiga. Så min WVK (förkortning!) dediceras till Amanda och ... (Vill inte säga hans namn utan tillåtelse, sorry)! Tack för allt stöd ni har gett mig under den här månaden och inte sagt att jag MÅSTE gå och prata med kuratorn typ varenda dag. Jag är extremt tacksam över att ni vet vad jag går igenom och hjälper mig ur det här utan att jag tar mitt egna liv. Ni är de bästa som finns!

Jag gråter på allvar bara jag skrev det där... Kan bero på att jag måste gå och lägga mig och jag är rädd för att ännu en av de hemskaste mardrömmarna ska komma, ja.. Men tack för att ni tog er tid att läsa detta snowflakes! Det känns som om jag fick det lite mer av mig nu, så tack jag uppskattar det verkligen!

Tills nästa gång, sov gott och ha underbara drömmar! Och lev, var glada! Om ni inte vill gör det inte då.. Men kom ihåg att det finns det som har det mycket värre än er! Jag lovar det kommer hjälpa lite iaf!
Ses snowflakes!❄️❄️