Kapitel 6

132 2 0
                                        

                Emilias perspektiv

Jag gick upp på mitt rum och lade mig i min säng och tog upp min mobil. Jag hade fått ett meddelande från Omar.
Omar;
" jag är ingen peddo "
Jag;
" hur ska jag veta att du inte är det?"
Jag;
" förresten vem är du? "
Omar;
" lita bara på mig. Det du?;) "
Jag;
" fuck you "
Omar;
" haha "
Jag la undan mobilen och gick ner mamma stod i köket.
- bra att du kom maten är klar. Sa mamma.
- Okej men vart är pappa?frågade jag
- Han jobbar och kommer hem i natt. Svarade hon.
- Okej. Sa jag. Jag började äta.
När jag blev klar gick jag och mamma till vardagsrummet och kollade på tv. Klockan blev ganska mycket så jag gick och lade mig.

                  Dagen efter    
Jag vaknade av att mamma ropade att jag skulle gå upp så jag gjorde det. Jag satte på mig ett par ljus blåa slitna jeans och en ljus rosa, nästan vit stickad tröja och sminkade mig som vanligt. Jag gick till badrummet och borstade tänderna och sen gick till mitt rum igen. Jag tog min väska och gick ner och satte på mig min jacka och mina skor och gick till bussen. I dag var iallafall inte han där. När bussen kom gick jag på. När bussen stannade vid skolan gick jag av. När jag kom in i byggnaden såg honom. Han kollade upp på mig sen kollade han ner i sin mobil. Jag gick förbi honom och till mitt skåp. Min mobil plinga till i fickan och jag tog upp den. Ett meddelande från Omar.
Omar;
" ser dig " stod det...

Förföljd O.RWhere stories live. Discover now