Emilias perspektiv
Jag satt på golvet med ryggen lutad mot väggen och pillade med mina fingrar. Jag vet inte hur länge jag har varit här eller vad det är för dag. Jag vet inte vad om det är natt eller dag. Jag är hungrig. Senaste gången jag fick mat var när jag kom hit. Jag satt på golvet länge. Dörren öppnades och Omar kom in.
I handen hade han en talrik med mat på, kniv och gaffel och ett glas med vatten. Han ställde det på golvet framför mig och gick iväg mot dörren.
- vänta. Sa jag när han var vid dörren.
- Vad? Sa han och vände sig om.
- Vad är det för dag? Frågade jag.
- Lördag. Sa han.
- Vilket datum? Frågade jag.
- 5 mars. Sa han.
- Hur mycket är klockan? Frågade jag.
- 14:37. Sa han.
- Okej. Sa jag och han gick ut ur rummet och låste.
Jag åt maten som var spagetti och köttfärssås. Om jag ska vara ärlig var det ganska gott. Jag drack upp vattnet. När jag var klar sköt jag undan tallriken och satte mig mot väggen igen. Jag började bli väldigt trött. Dörren öppnades och Omar kom in med en madrass. Han la den på golvet gick ut och kom tillbaka efter typ 1-2 min med ett täcke och en kudde. Han la det på madrassen, tog tallriken, besticken och glaset och gick ut och låste dörren. Jag gick till madrassen. Jag la kudden längst upp och la mig ner med huvet på kudden. Jag drog täcket över mig. Jag var så trött så jag somnade nästan direkt...
ESTÁS LEYENDO
Förföljd O.R
FanficEmilia är en helt normal tjej på 14 år. En dag såg hon en kille som hon aldrig sätt förut. Hon såg han allt mer ofta och nästan vart hon än var. Hon började även få massa konstiga sms från okänd och det visade sig vara samma person som hon har sätt...
