Kapitel 8

121 4 1
                                    

Emilias perspektiv

Efter en stund knakade det på dörren. Jag gick och öppnade och det var Alice. Alice gick in och jag stängde dörren. Vi gick upp på mitt rum.
- vad ska vi göra? Frågade jag.
- Vet inte. Sa Alice. Vi tänkte en stund men kom inte på något. Så vi bestämde att gå en promenad. Vi gick ner och satte på oss skor och jacka. Vi gick ut och gick min vanliga runda.
- Jag ska sova själv i natt. Sa jag plötsligt.
- Stackars dig. Sa Alice.
- Jag vet. Sa jag. Vi gick och gick.
- Ska vi gå gå hem och hämta mina pengar nu? Frågade jag Alice.
- Visst. Sa Alice. Jag kollade bak och märkte att han gick bakom oss. Jag brydde mig inte så mycket men jag blev lite rädd. Vi gick hem till mig och hämtade mina pengar sen när vi gick ut så låste vi dörren och gömde nyckeln under blomkrukan som står utanför dörren. Vi gick till Mc Donalds. Vi beställde våran mat och gick och satte oss. Vi pratade om typ allt mellan himmel och jord när vi åt. Min mobil plinga till och jag kollade på den och såg att det var meddelande från Omar.
Omar;
" gott med donken? "
Jag;
" hur visste du? "
Omar;
" haha jag ser dig " .
Jag blev lite rädd men jag brydde mig inte så jag la undan mobilen och fortsatte prata med Alice en stund till.
När vi var klara gick vi.
- Hejdå ses i morgon. Sa Alice
- Hejdå ja det gör vi sa jag. Vi gick skilda vägar. Hon gick till sig och jag till mig. I morgon är det fredag och sista dagen i skolan innan helgen. Jag gick hem och låste upp dörren och gick in. Jag gick upp för trappan och in på mitt rum. När jag öpnade dörren till mitt rum stod det någon där. Jag skulle skrika när den satte en trasa för min mun och allt blev svart...

Förföljd O.RTempat cerita menjadi hidup. Temukan sekarang