Emilias perspektiv
Det var bara mamma. Jag blev glad av att se mamma och inte han för om jag ska vara ärlig så är jag rädd.
- Hej! Sa jag.
- Hej. Sa mamma.
- Varför hade du låst? frågade hon. Vad ska jag svara på det? Jag vill inte berätta för henne om honom. Hon kommer säkert tro att jag är dum i huvet och att jag bara inbillar mig.
- Ehm jag var rädd bara du vet hur jag är. Ljög jag. Mamma bara nickade och klev in. Jag gick upp på mitt rum igen och lade mig i sängen och höll på med mobilen. Klockan gick och det blev mörkt väldigt mörkt. Nu hade pappa också kommit hem så jag var inte ensam.
- Maten är klar! Ropade mamma nerifrån.
- Kommer! Skrek jag tillbaka. Jag sprang ner för trappan och in i köket.
- Några planer för i morgon? Frågade pappa.
- Ja faktiskt jag ska fika med Alice i morgon. Sa jag.
- Kul. Sa mamma
- Mm. Sa jag tillbaka.
- Vill du ha lite pengar tills i morgon? frågade mamma.
- Nä det är lugnt jag har egna pengar. Sa jag tillbaka.
- Okej. Sa mamma.Efter maten gick jag och duschade. Sen gick jag också lade mig för jag var så trött.
Nästa dag
- Dags att gå upp Emilia! Ropade mamma nerifrån. Jag gick upp och tog på mig ett par blåa jeans och en grå luvtröja ( bild ) och sminkade mig med foundation, puder, maskara och fyllde i ögonbrynen. Jag gick ner och sate på mig mina skor och min jacka. Jag åt ingen frukost det gör jag aldrig. Jag gick ut och gick till bussen. På busshållsplatsen stod han...

VOUS LISEZ
Förföljd O.R
FanfictionEmilia är en helt normal tjej på 14 år. En dag såg hon en kille som hon aldrig sätt förut. Hon såg han allt mer ofta och nästan vart hon än var. Hon började även få massa konstiga sms från okänd och det visade sig vara samma person som hon har sätt...