Kapitel 21

80 2 0
                                    

Emilias perspektiv

Jag vaknade med ett ryck. Denna gången vaknade jag inte av att Omar kom in. Jag vaknade av en mardröm. Jag drömde att pappa inte kom när vi skulle mötas och Omar försökte döda mig men precis när han skulle döda mig vaknade jag. Det kanske inte var så läskig mardröm men för mig var det hemskt. Det sista jag vill är att pappa inte kommer och Omar dödar mig. Jag stängde ögonen och försökte somna om. Efter en stunds försökande somnade jag äntligen.

Jag vaknade ännu en gång fast nu vaknade jag av att Omar kom in. Och som vanligt kom han in med någonting att äta. Han ställde ner det på golvet framför mig.
- Hur mycket är klockan? Frågade jag. Han tog upp sin mobil ur fickan och kollade vad klockan var.
- 13:26. Sa han. Jag kollade på honom med frågandes blick. Han brukar ju ge mig frukost på morgnarna men idag kom han 13:26. Han kanske bara glömde eller inte orkade.
- Jag var och handlade. Jag hade inget annat än yoghurt och det gillar du ju inte. Sa han. Han förstod nog att jag undrade med tanken på blicken jag gav honom. Jag nickade till svar. Han gick ut och låste. Jag åt upp det jag fick som var en macka med ost på och en kopp med oboy.                                          
*
Jag känner mig så äcklig eftersom jag inte har duschat på ett tag. Jag luktar äckligt och mitt hår är fettigt. Jag gick till dörren och bankade på den som jag gör när jag vill något. Jag hörde fotsteg i trappan. Jag backade så jag inte skulle få dörren på mig. Låset vreds om och dörren öppnades och Omar kom in.
- Vad vill du? Frågade han men han lät inte alls så arg som han brukar.
- Ehm skulle jag kunna få låna din dusch? Känner mig så äcklig och har inte duschat på ett tag. Sa jag.
- Visst. Sa han. Jag som trodde han skulle säga nej. Han tog tag om min handled men inte lika hårt som han brukar. Han drog med mig upp för trapporna och stannade utanför badrummet.
- Vill du låna andra kläder? Frågade han. Det är den här Omar jag gillar, den snälla Omar och inte den arga och våldsamma Omar som man blir rädd av.
- Visst. Sa jag. Han gick till sitt rum men kom tillbaka några minuter efter med ett par adidas byxor,en t-shirt och ett par trosor och vart han fick trosorna ifrån vet jag inte. Han gav dom till mig och jag tog tacksamt emot dom. Jag gick in i badrummet och han följde efter. Han gick till ett skåp och dog fram en handduk. Han la den på toalettlocket.
- Jag kommer om 20 minuter och då ska du vara klar. Sa han och gick ut. Jag la kläderna jag fick av honom också på toalettlocket innan stängde och låste. Jag tog av mig mina jeans,min tröja och mina underkläder. Jag satte på vattnet till duschen och gick in.

Förföljd O.RDonde viven las historias. Descúbrelo ahora