Mitt liv, mina regler boyzzz

Kaxig brud

Mitt namn är Tyra eller Ty som mina vänner kallar mig. Lite nödvändig fakta kommer här: jag har blont hår som går till midjan, isblåa ögon och är 16 år. Jag älskar Amerikansk fotboll och att skejta. Jag skulle själv beskriva min klädstil som streetwear. 

Håret flög i vinden. Jag kände mig så fri. Jag åkte ner för backen på min skateboard, jag såg skolan framför mig. Jag skulle börja där idag, jag flyttade nyss med min familj till Kalifornien från Sverige. Jag var så trött pågrund av den stora tidsskillnaden att jag inte orkade bry mig om vad jag tog på mig, inte för att jag brukar bry mig så mycket. Jag har iallafall på mig ett vitt, löst sittande linne med tryck, svarta jeans med hål i knäna, röda låga converse och självklart en röd snapback. (bilden visar vilka kläder hon har) Jag älskar snapbacks.

Jag tar upp min skateboard, den vita vans ryggan slänger jag så att den hänger på ena axeln. Jag drar en hand genom mitt långa hår och drar sedan den röda snapbacken över. Jag går med tunga steg upp för trappan till den stora porten. Man får hoppas på det bästa tänker jag och går in.

Inne i den stora aulan var det fullt med folk som sprang och troligtvis försökte att inte komma försent till sina lektioner. Jag kollade runt en stund för att få veta ungefär hur skolan ser ut och ungefär vilka grupper det fanns, undrande om jag skulle passa in. Med långsamma steg rör jag mig mot rektorsexpeditionen. Jag kan säga att rektorn var ganska upptagen med att prata i telefon så jag tar mitt schema och min skåpkod och gick för att leta skåpet. 18.. 18.. 18.. Jag hade pratat med rektorn tidigare och bett om att få skåp 18, det är mitt tur nummer och jag hade det i mitt gamla lag.

Äntligen hittar jag det, fuck det tog lång tid och jag gissar att lektionen redan har börjat eftersom att det är så tyst att man skulle höra en nål falla. Jag tar ut matteboken eftersom matte är min första lektion på onsdagar, jag är ganska bra matte så jag har inget problem med det. Jag letar rätt på matematiksalen och knackar på dörren. En tant öppnar dörren, hon ser ut att vara runt 30 år. Hon skiner upp i ett leende.
- Du måste vara Tyra. Jag är så glad att du äntligen kom. Jag är miss Sunshine. Kom in och presentera dej!, säger hon glatt. Jag går in i det stökiga klassrummet och miss Sunshine skriker åt alla att vara tysta, och efter en stund får en av killarna syn på mig och stirrar med öppen mun.
- Har du aldrig sett en brud förut eller?, nästan halv skriker jag kaxigt.
- Inte en så snygg som dej, säger en annan kille kaxigt.
- Det får jag höra ofta. I'm already taken so hands off, säger jag ännu kaxigare.  Precis då hör jag hur dörren öppnas bakom mig och sen smälls igen hårt, riktigt jävla hårt. Alla kollar upp och är tysta, jag vänder mig om för att kolla på vad alla andra kollar på. Där står han, personen jag aldrig trodde att jag skulle få träffa igen, killen som var mitt allt, min allra bästa vän, eller ex bästa vän, Luke. Jag stod bara och stirra precis som resten av klassen. Han såg arg ut fast det var bara en fasad, jag vet att jag såg oro och sorg i hans ögon, men jag fattar han vill inte visa sig svag.

- Vad glor du på?, fräser han argt och går och sätter sig längst bak. Jag tror inte han känner igen mig, jag känner hur ångesten kryper fram, han visste inte vem jag var. Men eftersom att jag är som jag är så visade jag inget, jag var tjejen som aldrig grät eller var rädd. Den tuffa tjejen alla ville vara, men jag har självklart känslor.
- Nu när alla äntligen är tysta ska jag presentera Tyra. Hon flyttade precis hit ifrån Sverige. Vill du berätta något om dig själv?, frågar miss Sunshine.
- Hell no, ge mig bara en plats och sen kan vi fortsätta med vad fan ni än höll på med, säger jag med neutral ton ändå stirrade hela klassen på mig.
- Okej, du kan sätta dej längst bak bredvid Alex, säger miss Sunshine chockat, hon var nog inte beredd på att jag skulle vara så kaxig.
- Snygg presentation. Du vet verkligen hur man gör för att bli ihågkommen, säger en Alex när jag har satt mig.
- Ja, asså man lär sig efter ett tag, säger jag och ler. Alex verkar faktiskt ganska schysst även om han verkar tillhöra det "coola" gänget.
- Jag är Alex by the way. Men det vet du nog redan, säger han stelt.
- Haha jag är Tyra men du kan kalla mej Ty, säger jag och ler.
- Coolt. Så vill du göra något efter skolan, Ty? Jag kan visa dig runt lite i stan och visa vart vi brukar hänga och sånt, säger han osäkert.
- De vore nice. By the way får jag kalla dig Ax?, frågar jag och ler svagt.
- Visst, whatever. Kalla mig vad du vill, säger han och ler så hans vita perfekta tänder syns.

---------------------💗💗💗💗----------------------

Jag hoppas ni gillade detta kapitel och vill ha fler. Kommentera gärna vad ni tyckte, spelar ingen roll om det är bra eller dåligt.