Mitt liv, mina regler boyzzz

En ny chans

Måndag. Värsta dagen som finns. Den som kom på måndag måste vara dummare än en gurka, liksom what?, varför?

Jag vaknar av att klockan på mobilen ringer, jag tar surt upp den och kastar in den i min WIC som står öppen. Långsamt går jag fram till min WIC och tar fram ett vitt linne med en minion på och ett par slitna jeansshorts. Trött tar jag på mig kläderna och sminkar mej med mascara. Jag snubblar nästan i trappen och tror jag kommer dö av trötthet. Jag har inte sovit på hela helgen typ, killarna vägrade att lämna mig ensam och tillslut lyckades jag övertala dom att jag behöver private space.

Jag går in i köket och öppnar kylen, har inte hunnit handla så jag tar fram nutellan och en sked o börjar äta. Ja, jag älskar nutella. Jag fiskar upp mobilen och kollar alla sms jag fått från mamma, hon skulle kommit hem förra veckan men måste istället vara där typ 3 månader till om inte längre, men killarna har lovat henne att hand om mig så hon gick med på att jag får stanna annars hade jag behövt flytta. Jag tar min väska och skateboard för att åka till skolan.

- Tjoo guuurl.

- Boyzzz.

- Du ser hemsk ut, säger Alex och skrattar lågt.

- I don't give a fuck, säger jag surt och går mot mitt skåp med Max, Tony och Alex hack i häl.

- My guuurl Tyyyyy, äntligen är du här!, utbrister Damon när han ser mig komma.

-Suprise, säger jag skeptiskt och viftar ut med armarna. Jag är så himla trött att jag vet inte vad.

- Någon vakna på fel sida, säger Luke som kommer bakifrån och killarna skrattar.

- Vakna inte alls! Kunde fan inte sova, plus att ni höll mig uppe hela helgen, jag har inte sovit på typ tre dygn, FATTA!, brister jag ut och går surt emot engelska lektionen. Alla killar står chockat kvar bakom mig och kollar på varandra. Dramatisk much men just nu går jag på för lite sömn för att bry mig. 

—————- 22:00————————-

Jag lyckades undvika killarna resten av dagen.

Jag kastar fotbollen så långt jag kan. Jag tar nästa boll och kastar ännu längre. Jag känner hur ilskan bubblar inom mig, jag är alldeles för trött, jag orkar inte. Jag kastar bollarna med så mycket kraft jag har. Jag tar sista bollen och springer från ena sidan av planen till andra, på vägen hoppar jag och gör volter precis som om det skulle finnas motståndare, jag slutar med en touch down.

- Woow! Du är ju fan bäst! Grymma moves, skriker någon ifrån läktaren. Jag vänder mig om och killen kommer fram till mig.

- Jag har inte sätt dig på tjejernas träning, fortsätter han.

- Nej, blev kickad ur laget, säger jag och kastar en boll.

- Varför då? Du är ju obviosly inte dålig, säger han.

- Jag var för bra. Dom andra lagen klaga och vägra spela om jag var med, säger jag trött.

- Men du har ju talang.

- Vet men har ingenstans att spela.

- Jag vet! Du kan testa spela för killarnas lag. Jag är lagkapten där, du kommer passa in jättebra.

- Jag testar om du är med och stöttar mig.

- Det är klart. Jag är Simon btw. Och du är Ty ellehur? Du brukar hänga med Sam och Lukes gäng? Jag brukar hänga med dom ibland, men mest med dom populära tjejerna.

- Ja, jag är Ty. Nice då kommer vi hänga ibland då.

- Ja, jag hoppas de. Dom har pratat mycket om dig. Dom säger att du är den underbaraste tjej dom nånsin känt.

- Åh gulliga, retas jag. Vi båda börjar skratta.

- Ska vi köra?, frågar han och springer till andra sidan plan.

- Jag kommer äga ut dig, säger jag och springer med bollen mot honom.

Klockan är nu halv två på natten och vi är påväg hem till mig. Han insisterade att följa mig hem så att inget skulle hända mig. Tio minuter senare är vi hemma hos mig.

- Jag kommer halv fyra imorgon eftermiddag och hämtar dig så går vi tillsammans till träningen.

- Okej. Syns då. Bye, säger jag och ger honom en snabb kram och går sedan in. Jag låser dörren efter mig och somnar i soffan.

Jag vaknar och kollar på klockan. Fan den är två på dagen. Jag har missat typ alla lektioner, jag har en sista lektion och slutar klockan 3, men det är ingen idé att gå dit nu. Mamma kommer faktiskt inte bli arg tror jag, hoppas jag...

Jag går upp och fixar lunch, det blir fryst pizza. Klockan är nu tjugo över tre och det knackar på dörren, utan att jag ens hinner in i hallen öppnas dörren och in kommer Sam och Damon, efter senaste incidenten har de numera en nyckel till mitt hus. Min mamma tvekar lite på att jag klarar mig själv. Hon har kanske lite rätt med tanke på att jag sov igenom hela skoldagen...

- TYYYRRRA!, skriker Sam argt, jag gömmer mig bakom köksön för Sam är inte rolig att handskas med när han är arg, han är som en frustrerad get som inte har ätit pizza.

- Chilla lite Sam, säger Damon och kommer in i köket.

- Du kollar undervåningen och jag övervåningen, hör jag Sam säga innan han försvinner upp för trappan. Nu är Damon inne i köket och står framför mig och kollar ner på mig.

- Varför är Sam arg?, frågar jag, nervös för att han kommer ropa på Sam.

- För att Luke och Tony kom och sa att du inte var i skolan idag och vi har lovat din mamma att se efter dig, säger han lugnt och sätter sig bredvid mig.

- Förlåt. Jag har inte sovit bra på jättelänge och igår var jag ute till halv två så jag vaknade klockan två, säger jag snabbt.

- Det är lugnt. Fattar att du är trött. Jag är bara glad att du mår bra. Dom andra tror att du är död eller nåt sånt, säger han och drar in mig i en kram. Jag kramar tillbaka och då kommer Sam in i köket.

- Har du hittat henne?, frågar han för han ser oss inte eftersom att vi gömmer oss bakom köksön.

- Ja, säger han kort och drar upp mig så att vi båda står upp. Sam springer fram till mig och kramar mig hårt.

- Vad fan har du gjort!, skriker han.

- Chilla, hon har sovit. Okej, låt henne va. Hon mår bra.

- Jag vet. Förlåt. Blev bara orolig, säger han och jag kramar honom löst.

- Vi måste tyvärr dra nu. Vi har träning om några timmar, så vi ska äta och så, säger Damon och ger mig en snabb kram innan dom går.