Mr. Right

Kapitel 8 ~hemstad~

*teahyung pov*

Dåliga idéer om vad som skulle hända med Seul bi kom fram i huvudet.
Jag tog båda händerna i mitt hår och börja dra i det.

Jin: vet du vad som har hänt?

Jag fick inte ut ett ord och det fick honom orolig.
In i köket kom j-hope, rapmon, Kookie och min ah. De skrattade och pratade med varandra som allt var normalt.

Jin började duka fram på bordet och alla satte sig vid det stora bordet.
Alla började äta av maten men jag hade ingen matlust.
Det var lördag så Seul bi kunde vara varsomhelst. Det gjorde mig orolig.
Jag är glad att jag vet var hennes universitet är. Antagligen är det där hon går för jag såg henne först där.

Min ah:mm den här matenen är såå god!

Jhope: håller med!

Alla fortsatte äta men jag kunde inte tänka på något annat en Seul bi.
Jag tror jag känner något för henne.

*seul bi pov*

Jag står där som en pinne och biter på min undre läpp. Sa han precis det där...

Jag kan inte stå kvar där.. Kommer han? Ska jag gå..
Dagen hade inte varit så bra så jag ville hälst vara ensam.i mitt rum. I min säng.
Ena benet började lyfta sig framåt och helt plötsligt började jag gå mot hissen.

Hissen kom till våningen och dörrarna öppnades. Vägen hem.
Jag klev in hissen och kollar mot jimins håll. Han stod kvar men såg ut som om han ville springa hit.
Jag orkade inte kolla på honom så jag tryckte på knappen som stänger hissens dörrar.

Hissen tog längre tid en vanligt. Men när jag väl var framme var det en lättnad.
Jag tog fram nycken och låste upp dörren till rummet. Äntligen.
Sängen var några meter ifrån men det kändes som en evighet att gå dit. Då jag kom fram slängde jag mig i sängen och studsades lite tills jag stannade.

Seul bi: whaaaaa... Jag.. Orkar... Inte mer. Skönt att inte ha växer men det här är för mycket.

Jag låg som en stjärna med benen och armarna isär. Men när jag skulle upp gled jag med mina ben på sida mot golvet. Sen reste jag mig upp och kände mig som en gummiorm.
En dusch vore något just nu.

Duschen var lidande då jag hade köttsår, men när jag var klar kändes det värt det.
Jag fixade min behandling på kroppen och ansiktet och då blev jag klar.
Jag gick till garderoben för att hitta några slappkläder.

Nu när jag är klar kan jag slappa i min säng. Men efter några minuter slocknades mina ögon och jag somnade.

*taehyung pov*

Det är sent på kvällen och jag kan fortfarande inte sluta tänka på Seul bi.
Jag satt på soffan och kollade på tv för att få bort tankarna. Men det hjälpte inte ett skit.
Jag kollar bort mot dörren då jag hör det knaka på golvet. Min ah...

Min ah: hej..

Jag sätter mig sträckt upp och lägger ifrån mig tv kontrollen.

Min ah: wha, det gick snabbt.

Hon sätter sig på soffan bara några centimeter ifrån mig.
Hon lägger sitt huvud på min axel och kollar upp mot mig.

Min ah: du är deppig, jag kan hjälpa dig....... Taetae~ mår du bra?

Taehyung: mm..

Jag började knyta mina knytnävar hårt och ryggen sträckte på sig mer.

Min ah: men du värkar ledsen! Ska jag laga något till dig? Eller ska vi kolla på film?

Taehyung: Kan du inte bry dig lite om Seul bi! Jag mår bra okej!

Min ah: ... Ehm taetae? Varför skulle jag bry mig om henne?

Jag stack naglarna i handen på mig själv när jag knöt ihop knytnävarna.
Det började göra ont i mitt hjärta

Hon tog ett steg närmare mig men jag backade bak.

Taehyung: KOM INTE NÄRMARE! ska du verkligen inte bry dig om en person som är helt mörbultad.
Jag vill inte spendera mitt liv med någon som inte bryr sig om andra eller inte är en god människa.

Jag sprang där ifrån inom ett par sekunder och där var jag på gatan.
Vi hade semester om några dagar. Så hela bts fick ta en paus från musiken och träningar.

Kanske var det dags för mig att åka till min hemstad Daegu.