Mr. Right

kapitel 21 ~en utväg från det onda~

// Vill bara tacka så mycket för 1k! Och kolla gärna in mina engelska böcker c:

*Taehyung pow*

Jag är rätt säker på att hon är hemma. Om inte förlorar jag alldeles för mycket tid. Medans jag ringer upp henne igen springer jag mot närmsta buss som tar mig dit. Bilnycklarna hade jag inte på mig men bara ett busskort. Hon svara inte.. och jag har inte mycket tid på mig. Jimin skulle inte göra något dumt men jag kan inte vara för säker.

Jag är utanför dörren och rycker upp den så den smäller mot väggen. Skriker seul bis namn och springer fram mot jimin som håller fast seul bi mot väggen. Jag spänner min knytnäve och slårt till honom när han kollar mot mig.

Taehyung: Vad håller du på med?!

Seul bi sätter sig lutandes mot väggen med tårar i ögonen. Jimin tar några djupa andetag och lägger handen mot sin kind.

Jimin: Du.. trodde väll inte att.. du kunde komma så här långt.
Säger han och flinar

Taehyung: Seul bi, är du okej?

Hon nickar lätt men ger mig inte ögonkontakt.

Taehyung: Vad är ditt problem Jimin. Vad har det här med dig att göra?!

Jimin: Varje gång jag ser Seul bi Gråter hon, pågrund av dig också. Kan du inte fatta att det finns andra personer i världen än Taehyung?

Han kollar på Seul bi med tårar i ögonen och sedan upp i taket och tar djupa andetag.

Jimin: Jag skulle behandla dig rätt i alla fall

Taehyung: jimin? Håll dig borta. Snälla

Jimin: Vi får väll se vad Seul bi tycker

Vi båda kollar på seul bi som ser skrämd utav situationen. Jag förstår inte jimin. Han vet hur mycket jag älskar henne..

Seul bi: jag.. klarar inte av det här

Hon reser sig upp och springer iväg genom dörren med den lilla energin hon har kvar. Jag kollar ner i marken och måste tänka ut något. Bara få henne att förstå att jag finns.

Jimin börjar springa, säkert till henne. Jag stoppar honom och tar honom i handleden.

Taehyung: Du kommer inte göra saker bättre om du följer efter henne.

*jimins pov*

Jag stirrar honom i ögonen och tänker på seul bi som står på bron vid hanriver. Jag kan inte låta något hända.

Jag blir arg. Arg på Taehyung, arg på mig och på allt som måste komma i min väg så jag sliter mig loss ur hans hand och spinger iväg.

Taehyung: Jimin! Låt henne vara!

Jag hör han slå i dörren och kollar bak på han liggandes på marken helt anfådd. Där ute ser jag inte seul bi och jag vill bara ge upp. Tankarna om vad jag precis gjorde med seul bi.. ah jag gjorde bara allt värre.

*seul bi pov*

Jag går. Går från alla händelser. Bort från ont och gott. Bort från Taehyung.

En bar jag paserar får mig att vända mig om. Jag kollar fundersamt på det och får en konstig kännsla tillbaka. Jag kollar noga på baren och dess namn för att minnas något.

Seul bi: mm.. Nicos bar.

Fortfarande inget men jag går in. Kollar runt om jag kan se något intresant. Mm känns som en vanlig bar. Jag kollar på vissa personer som skålar och skrattar. Fattar inte varför jag fick den här kännslan äns..

Jag går tillbaka men går in till toaletten. Jag går in på en olåst toalett och försöker tänka medans jag är där.
När jag tvättat händerna får jag fortfarande kännslan om något. Men vet inte vad.

Inget.. det är bara att gå. När jag öppnar dörren för att gå ut kollar jag tillbaka för att kanske minnas något. Men inget. Det jag ser är bara ett föråd som står på glänt. Jag går dit och kollar in snabbt. Inget, självklart. Det var bara ett stort förråd men med 2 dörrar och 2 skyltar. En som leder till baren och en till en vinkällare.

Jag blir mer och mer misstänkt och det skrämmer mig. Men jag går till dörren till vinkällaren och öppnar den. Olåst och allt. I källaren finns det knabbt någon luft men jag går ner ändå. Väggar och golv är svart av aska som syns när jag går. Det syns att det har varit en gammal brand som började vid en av rummen. Jag går dit och torkar bort aska från fönstret och ser små träbitar vara kvar.

jag får huvudvärk och blir mer rädd. Det börjar tjuta i öronen och jag vill gå här ifrån. Men jag rammlar på den sotiga marken. Jag kryper till dörren som finns kvar och puttar på den för att öppna den. Helt tårögd kryper jag in i rummet och kollar runt. På golvet finns det fortfarande något som är kvar gjort av metall. En tändare..

Det får mig att öppna. Öppna mina minnesluckor. Tankarnar byter från minnen och nutid. Jag ser saker jag inte såg förut. Taehyung är full.. Minah var där.. skrattandes.

Jag kollar på tändaren halft förstående och ser Minahs namn. Jag kan inte hålla mig till att gråta nu när jag förstår. Allt är en fälla. En lögn. Ett missförstånd. Jag tårkar tårarna och reser mig upp. Det är nu jag har all energi och springer till han. Upp för trappan, genom dörrarna och ut.

*jimin pov*

Tillbakablick: jag ser Seul bi äntligen efter det som hände. Men hon stannar utanför en bar och jag kan se att hon är misstänkt på något. Nicos bar. Väntar en evighet men hon kommer inte ut.

Varför skulle hon..mm
Friskluften i parken är precis vad jag behövde och nu tänker jag låta henne vara, antar jag.. för hennes skull. Vägen i parken leder mot lägenheterna där Seul bi bor. Jag går tröttsamt med fötterna släpandes i marken. När jag kollar upp från marken ser jag Seul bi springandes helt sotig. Hon springer gråtandes in till byggnaden och jag springer efter.

Jag springer efter henne korridoren och hör henne skrika Taehyungs namn. Jag saktar ner och fattar det som händer men följer efter ändå.

Seul bi: Tae.. Hyung!! Allt är.. fel.

Jag ser henne springandes till Taehyung som sitter på golvet utanför hennes rum. Han kollar up och ställer sig hastigt upp. Det är nu jag vill gå dit men jag kan inte.. Hon håller fram händerna och kramar honom hårt när hon kommer fram.

Jag vill gråta, ge upp. Jag vill tänka, men på vad. Det är bara tomt. Men jag är ändå lättad. Jag antar.. att det är bra. Jag går ut ur byggnaden med blandande kännslor och hoppandes på det bästa.

För det är det ända jag kan göra.
Aa.. för det är det ända en förlorare kan göra.