Marcus? Martinus?

Kapitel 7

Matildas perspektiv:

Jag vaknar utav alarmet. De är måndag. Jag känner att mina kinder är salta efter tårar. Jag grät i sömnen. Jag grät i sömnen för en player! Faan! Inte igen. Alla tankar på killar som kommit och gått. En tår åker ner för kinden. Matilda du är en sån jävla fjolla.

Jag går upp tar med mig kläderna jag tänkt ha på mig idag och går in i badrummet för att ta en dusch. En dusch hjälper alltid när man behöver rensa tankarna.

Jag blir klar och inser att bussen går om 30 min. Så jag skindar mig att ta på lite mascara på ögonfransarna och går ner till köket. Tar fram en färdig smoothie och dricker upp den. Diskar och kollar sedan på klockan. 5 minuter kvar sen går bussen. Jag springer ner till hallen tar på mig mina vita Nike Air Force skor och tar på mig min svarta jacka. Jag går snabbt till busshållplatsen då ser jag 2 personer som jag absolut inte vill se.

Marcus den jäveln som lurade mig. Inte lika grovt som han tvillingbror Martinus. Martinus som gjort att jag fått känslor för honom. Sen så vissar han sin riktiga sida den jävla playern.

Jag ser att han ser mig. Martinus ser lite ledsen ut. Ärligt talat vill jag bara fram till honom och fråga vad som hänt. Jag vill finnas vid han sida. Men jag kan inte. Han e en player. En Fuck boy. En Bad boy. Han är inget att ha.

Bussen var typ 7 minuter sen och det gjorde ju inte situationen bättre. Jag gick iaf på bussen och satte mig ganska långt bak. Men så klart ska ju Marcus och Martinus sätta sig bakom mig.

Bussen e framme efter 5 min de tar inte så lång tid att åka bussen hemifrån till skolan. Jag hoppar av bussen och går raska steg mot skolan. När jag går in i H - Huset ( Högstadie huset. ) går jag upp för trappan för att komma till skåpen där jag skulle träffa Agnes.

- Heej säger Agnes när hon ser mig och kramar om mig.

- Heej säger jag och kramar tillbaka.

Jag går mot mitt skåp och Agnes följer efter och snackar med mig och jag smått lyssnar. Brevid mitt skåp finns det två tomma skåp dom har vart tomma jättelänge.

Jag tar bara mina pennor för det är första dagen i skolan vi har inte direkt hunnit få våra ipads eller våra nya mappar till alla ämnen än.

Vi går in i sal H - 120 som vi skulle ha vilket man fick reda på via unikum en vecka innan skolan började.

Jag och Agnes började snacka om allt som hänt under sommarlovet. Om hur det var i Spanien och så vidare.

När tiden var inne så kom våran mentor Annika. Hon var även vår svenska och engelska lärare. Tråkiga ämnen jag vet men de e väl viktigt.

Efter henne kom det två killar. Och de skulle ju så klart vara Marcus och Martinus. Jag kände hur ett hat kom till mig som aldrig hänt förr. Så klart ska ju Agnes se detta också.

- Va är det med dig? Du ser skit lack ut? Du kan ju inte vara arga på några som du inte ens känner? Eller asså va? Säger hon och kollar på mig frågandes.

- De är inget jag får bara dåliga vibbar från dom. Säger jag så normalt som möjligt men det hörs att jag e arg.

- Ee okej du beter dig skumt men vi kan snacka om det senare så hon och såg lite gladare ut.

Vilket fick mig att lee lite.

- Heej allihopa hoppas ni haft ett bra sommarlov! Nu har ni bara sista året här på grundskolan och det gäller att ni kämpar ända in mot kaklet säger Annika och kollar på oss alla förutom Marcus och Martinus som står en liten bit ifrån henne.

- Ni kanske undrar varför det står ett tvillingpar här? Det är nämligen så att dessa två Marcus och Martinus som kommer från Norge kommer börja i 9B! Och jag hoppas att ni välkommnar dom stort. Vill ni kanske berätta lite om er själva?

- Shiit vad snygga men dom e ju as lika viskade Agnes till mig.

- Mm mumlade jag fram.

- Ja jag heter då Marcus. Jag och min tvillingbror Martinus har ett "band" där vi sjunger och så vidare. Vi har ca 30 tusen spelningar på vår låt Elektrisk.

- Ja exakt. Martinus heter jag. Ja o min bror kommer ifrån Trofors i Norge men vi har flyttat hitt för att utvecklas mera.

- Spännande sa Annika

Höll Marcus och Martinus på med musik? De e ju en stor hobby jag har. Snälla säg inte att dom ska till samma studio som jag spelar i.

- Ni kan gå och sätta er brevid Agnes och Matilda säger hon.

Asså seriöst. Why me?! Hela jävla tiden ska det vara jag.

- Ni får sitta såhär idag och imon kommer ni få era riktiga platser sa Annika.

Denna dag blir bara värre. Det värsta är att Agnes är över hyppad på att sitta brevid dom. Fan. Att allt ska hända mig hela tiden.

***

Ja du Matilda varför ska det allt hända dig?

Sorry för att jag inte uppdaterat på en vecka men tack för 600 läsningar! Helt jävla sjukt enligt mig! Tack tack iaf💗💗

Ses!❤