Han kan inte avgöra om han är vid medvetande eller inte. En rå kyla omfamnar honom och marken han ligger på är hård och stenig. Däremot är det alldeles svart, mörkret är obehagligt kompakt, och han kan inte heller uppfatta några ljud. Det är som om han är instängd i sitt eget medvetande, med alla sina sinnen avtrubbade. Långsamt sätter han sig upp och sträcker på sig. Ömma leder knakar och han känner tydligt att ryggen är full av knutor efter det obekväma underlaget. Plötsligt hörs ljudet av eld som flammar upp och sekunden senare badar hans synfält i ljus. Snabbt slår han händerna för ansiktet när det starka ljuset får hans ögon att tåras, men efter en stund vänjer han sig. Vid elden ligger en limpa med bröd och en mugg vatten. Det var evigheter sedan han åt, och därför försöker han att inte sluka allt på en gång, med risk för att spy upp allt igen. Limpan smakar fantastiskt, den söta smaken sprider sig långsamt i munnen och han suckar djupt. Det är en plåga att stoppa den sista biten i munnen, tugga och svälja. Så fort maten är uppäten slocknar elden med ett fräsande ljud, mörkret verkar kompaktare än någonsin och den hemska tystnaden sänker sig återigen över honom. Den lilla glimten av lycka som hade tänts inom honom försvinner genast, och han lägger sig ner och blundar. Vart finns hans pappa nu?
KAMU SEDANG MEMBACA
Harry Potter och Återkomsten
Fiksi Penggemar(En fanfiction om Harry Potter) Efter 20 lugna år hotas trollkarlsvärlden återigen av en ond trollkarl, denna gång Voldemorts okände broder Brakdern som vill hämnas Voldemorts död på Harry Potter. Därför kidnappar han Harrys son Albus, och vill i ut...
