"Tja, det är ensamt."
Jag och Neo tittar förvånat upp från min säng. Jake står i dörröppningen. Han torkar håret med en handduk och är otroligt snygg i en vit t-shirt och mjukisbyxor.
"Stör jag? Jag kan gå."
Säg till om jag stör,
Sa han när han klev in,
Så går jag med detsamma.
"Nä, det är lugnt, vi pluggar bara. Köket är upptaget, så vi sitter här. Varför skulle du störa?" svarar Neo förvirrat.
Jake rycker på axlarna. Sedan sätter han sig jämte mig med en duns.
"Vad gör vi?"
"Pluggar, sa jag ju." svarar Neo och vänder ner blicken igen.
"Tråkigt. Det är ju lördag."
"Klockan är bara ett. Dessutom ska Neo ha hit era irriterande kompisar ikväll." mumlar jag.
Dikten snurrar runt i mitt huvud så jag vågar inte titta på honom. Neo fnyser.
"De är inte irriterande. Du är bara grinig på dem av någon anledning."
"Jag undrar varför ..." säger jag irriterat. "Dessutom är det bara han där... what's his face. Och han med skägget."
"De skämtade." suckar Neo.
De två killarna hade blivit packade, satt sig hos mig i soffan, och sagt väldigt många, väldigt opassande saker.
"Det var inte roliga skämt. Fast de är inte värst. Han där med svart hår, piercingar och tatueringar är värst."
"Han sitter här!" utbrister Jake.
Han spelar sårad, men jag bryr mig inte.
"Det därför jag säger det."
"Jag försöker plugga, käften med er nu." muttrar Neo.
Både jag och Jake himlar med ögonen.Från min brors rum kan jag höra skratt och hög musik. De är lika irriterande som vanligt, och jag kan inte fokusera på serien datorn spelar upp framför mig. Inte för att jag hade kunnat det ändå. Enda sedan den där jävla dikten har jag känt mig annorlunda.
"Tja."
Jag blir så rädd att jag skriker till.
"Vad fan gör du här inne?" fräser jag mot Jake.
"Jag är inte på humör för att umgås med kompisarna idag."
Han går in utan att fråga mig, men minen han bär gör att jag inte kan neka honom.
"Hur är det?"
"I utbyte mot att jag hjälpte dig med matten så kan jag väl få vara här ett tag?" säger han, och undviker min fråga.
"Sure. Jag ser på serier, men du kan väl sitta med mobilen eller något antar jag?"
"Ok, låter bra."
Han tar upp telefonen, och börjar spela något spel. Lite då och då sneglar jag på honom, där han sitter i min skrivbordsstol. Han har fortfarande mjukisbyxor och t-shirt på sig.
"Tycker du verkligen så illa om mig?"
Shit, såg han att jag tittade?
"Vad menar du?"
"Ja, du verkar alltid så jävla sur. Tycker du verkligen så illa om mig som du säger? Jag har inte gjort dig något. Inte dig personligen."
Nej, inte du.
"Jag känner din typ, bara."
"Ah, okej." svarar han.
Vi har båda stirrat på våra skärmar under samtalet. Sedan blir vi tysta igen."Nadja? Nadja?"
"Va? Jag är vaken!" säger jag, och sätter mig rakt upp i sängen.
Jake flinar åt mig.
"Nu ja. Du är söt när du sover." retas han.
"Fuck off." muttrar jag, och sträcker på mig. "Jag borde nog gå och borsta tänderna."
Han lägger handen på min axel, och puttar ner mig på rygg igen.
"Säker på att du inte vill ha sällskap i sängen?"
Ett nytt chicken race alltså.
"Helt säker." säger jag när min tävlingsinriktade sida kickar in.
"Jasså?"
Han höjer på ena ögonbrynet, och lutar sig långsamt mot mig.
"Mm."
Jag biter mig försiktigt i läppen. Jake fnyser.
"Du vet att jag inte kommer att backa. Varför försöker du?"
Han hade en poäng.
"Nya regler! Jag förlorar om jag drar mig ur, du förlorar om du ger efter."
Då skrattar Jake till.
"Jag visste inte att det fanns regler."
"Lögnare. Deal?"
Han nickar med ett flin.
"Deal. Men jag vinner om jag får dig att kyssa mig."
Jag la handen på hans ansikte och puttade bort honom.
"Dröm vidare, Fuckboy."
"Någon dag kommer du att ge efter, gumman."
Jag hoppas verkligen inte det. Verkligen, verkligen inte."Vilken dikt valde ni förresten?" säger Olli och äter en tomatbit.
"Den där om... eh... den med typ fågeln ni vet? Och typ ... det där ... ah, ni vet."
Vi tittar på Mirre. Runt oss hörs de andra eleverna som också pratar medan de äter sin lunch.
"Ooookej." Säger Olli, och vänder sig mot mig. "Du då, Nadja?"
"Den där 'Förlåt om jag stör'. Den var fin."
"Jag håller med." ler Olli.
"Förresten, kan vi inte komma hem till dig någon dag? Det var längesedan, och min allergi verkar ha blivit bättre. Dessutom har jag sjukt starka mediciner."
"Öh... alltså, Nedde är ju sjukt allergiframkallande. Är det inte bättre om vi är hos någon av er? Jag borde plugga också. Och Neo..."
"Vi fattar, Nadja. Säg 'nej' istället." suckar Olli.
"Varför är du så anti att vi kommer hem till dig?" frågar Mirre förvirrat.
"Alltså, brorsan har en kompis hos sig som ska stanna några dagar."
"Jaha, och? Vi kan hålla oss undan honom."
Ett roat skratt hördes jämte oss.
"Nej, det kan vi inte." muttrade jag. "Tro mig, han kommer att se till att störa oss."
Olli himlar med ögonen.
"Jag slår vad om att du vill ha honom för dig själv."
Ett nytt skratt.
"Nej, det vill jag inte! Han är ett jävla as. Jag vill helst inte ha med honom att göra. Men han är sjukt envis."
Ett tredje skratt. Då orkar jag inte mer.
"Vem är det som skrattar, och vad är ditt jävla problem?" utbrister jag argt.
Mirre och Olli tittar tyst på mig.
"Vadå? Jag tänkte på något roligt. Var inte så grinig, gumman."
Gumman. Jake ger mig ett bländande leende, och jag gör mitt bästa får att inte rodna.
"Fuckboy." muttrar jag, och sjunker ner på min stol.
"Vill du prova din teori?"
"Håll käften!" fräser jag med ryggen mot honom.
I skolan kan jag inte skälla ut honom som jag kan hemma. På ett sätt är det skönt, för han taggar också ner, men på ett annat sätt får det mig att koka när jag inte får säga något.
"Se det från den ljusa sidan. Det är i alla fall inte Jake du bor med." säger Olli i ett försök att trösta mig.
"Mm." svarar jag med blicken i tallriken. "Maten var helt okej idag förresten, eller vad tycker ni?"---------------------------
Sista uppdateringen på året! Kommer vi nå 100 läsningar innan tolvslaget? (Om jag tjatar på mina kompisar kanske, hahaha)
Men hoppas att 2016 inte var allt gör hemskt för er, och hoppas att 2017 blir ett fantastiskt år!
Gott nytt år!Nu ska jag fortsätta sminka mig och stressa, haha
CITEȘTI
Har du roligt, Fuckboy?
Ficțiune adolescenți*Utan att spoila för mycket vill jag varna läsare som är känsliga för psykisk ohälsa. Även om det inte förekommer allt för detaljerat eller upprepat är det bra att vara förberedd* ----------------------------------- "Jag tycker fortfarande att du är...