Utan dig är jag inget

Del 3

Idag ska jag typ flytta till Stockholm. Till min riktiga familj. Jag undrar om jag har några syskon. I hela mitt liv har jag velat ha en storasyster eller storebror. Anledningen till att jag vill ha det är att storasyskon är lättare att prata med än småsyskon, de förstår mycket bättre.

"Sarah vi ska åka nu" ropar Maria från nedervåningen.

"Jag kommer"

Jag kollar runt i rummet för en sista gång, jag ska ju kanske aldrig bo här mer. En tår rinner ner från min kind men jag torkar bort den snabbt och går ner. Min adoptiv familj står och väntar på mig. Det är bara Maria som ska åka med. Elisa ville inte åka så länge i bilen så Claes stannar hemma med henne.

"Hejdå, jag kommer sakna er" säger jag och ger de varsin kram.

"Hejdå" säger Elisa och Claes i mun på varandra.

Jag tar på mina converse och går mot bilen med Maria. Mina saker var tydligen där uppe redan. Jag sätter i hörlurarna och lyssnar på Exfactor med The Fooo. Mina ögonlock blir tyngre och tyngre och jag somnar.

"Sarah, vi är framme snart" säger Maria.

Oj, hur länge har jag sovit?

"Okej" säger jag.

Efter ungefär tio minuter svänger Maria upp på en uppfart och stannar bilen. Jag öppnar dörren och min blick fastnar på det stora vita huset.

"Är du redo?" Frågar Maria och jag nickar som svar.

Vi går mot dörren och ringer på dörrklockan. Jag hör fotsteg inifrån och jag blir lite nervös. Tänk om de inte gillar mig? Nej, tänk inte så nu Sarah det gör de säkert. Dörren öppnas och jag ser en kvinna som måste vara min mamma.

"Mamma?" Frågar jag tyst.

"Sarah, är det verkligen du?" Frågar hon och en tår rinner ner på hennes kind.

"Mm" får jag fram.

Hon kramar om mig och tårarna börjar rinna på mina kinder med. Det är inga ledsna tårar utan glädjetårar.

"Förlåt" viskar mamma i mitt öra.

"Det gör inget, jag är ju här nu och min adoptiv familj har tagit hand om mig hittills" svarar jag för jag vet att hon sa förlåt för att hon adopterade bort mig.

Hon släpper taget om mig och går fram till Maria, som också har tårar i ögonen.

"Tack" säger hon.

"Det var ett nöje att få ta hand om Sarah" svarar Maria.

Jag går också fram till Maria. Jag ger henne en kram.

"Jag kommer sakna dig" säger jag.

"Jag kommer sakna dig med" svarar hon och kramar om mig hårdare.

Vi står och kramas ett tag. Sen går Maria tillbaka till bilen, säger hejdå och åker. Jag vänder mig mot min mamma, som fortfarande är tårögd. Jag går fram till henne och kramar henne igen.

"Kom så ska jag visa dig ditt rum" säger hon.

"Har jag något riktigt syskon?" Frågar jag innan vi går in.

"Ja, du har en storebror som är 97:a" svarar hon med ett leende.

Jag skiner också upp i ett leende.Vi går upp mot mitt rum. Mamma öppnar dörren till ett stort vitt rum. Där inne står det en stor dubbelsäng som är bäddad i vitt, ett skrivbord med min Mac book på, en soffa, en tv och en byrå.

"Vart leder dörrarna?" Frågar jag.

"Den närmast sängen leder till ett badrum och den andra leder till din Walk In Closet" svarar hon.

"Oj, har jag ett eget badrum?" Frågar jag chockat. "Och bara en fråga, bor pappa också här?"

"Ja, han var bara tvungen att åka och hjälpa din farmor"

"Okej"

"Jag går ner och fixar middag"

Mamma går ner och jag tar min dator och loggar in på skype. Jag kollar om Mia och Carro är inne. Det är dom så jag skapar en grupp med dom och ringer.

"Tjäna" säger jag.

"Tjoooo, har du det bra i Stockholm?" Frågar Mia.

"Jag saknar diiiiiig" säger Carro desperat.

"Ja ganska, jag har visst en storebror. Saknar eeeeeerrrrrr med" säger jag lika desperat som Carro.

"Vad heter han? Är han snygg?" Frågar Mia med peddoröst.

"Har inte träffat han än vet bara att han är 97:a" svarar jag.

"Tänk att du bor i samma stad som The Fooo" säger Carro.

"Aa, jag har träffat dom de är skit schyssta!" Säger jag.

"Nej lägg av, du skojar va?" Säger Carro och Mia samtidigt.

"Ja" säger jag och börjar skratta.

"Jag måste lägga på, men vi ses" säger jag.

"Aa, ses" säger de samtidigt, igen.

Jag loggar ut och stänger ner datan sen går jag ner. Jag hör röster ifrån köket så jag går dit. Där står mamma och en man som jag tror är min pappa.

"Sarah hej, jag är din pappa" säger mannen.

"Hej" säger jag och ger honom en kram.

"Din bror kommer nog närsomhelst" säger mamma och ställer fram spagetti på bordet.

Jag antar att det blir köttfärssås och spagetti till middag. Jag hör hur dörren öppnas och stängs. Det måste vara min bror. Jag kollar upp och ser Oscar Enestad från The Fooo stå i köket. Nej, vänta. Är Oscar min bror? Det här är ju helt sjukt. Han går fram till mig.

"Hej, du måste vara min syster" säger han.

Va lugn nu Sarah, flippa inte ut.

"Hej, ja jag heter Sarah" svarar jag.

"Oscar" säger han och sätter sig vid det runda matbordet.

Jag sätter mig mittemot och vi börjar äta. Vi småpratar lite under middagen och sen går jag upp till mitt rum. Jag går in i badrummet, tar bort sminket och borstar tänderna. Sen går jag till min Walk In Closet och byter om till min pyjamas. Jag går ut till mitt rum igen och lägger mig på sängen. Jag höll nästan på att somna när någon knackar på dörren. Den öppnas och Oscar kommer in.

"Jag tänkte bara fråga om du ville hänga med till studion imorgon? För du vet antagligen att jag är med i The Fooo" frågar han.

"Ja, gärna" svarar jag.

Han går fram och pussar mig på pannan.

"God natt syster, jag är glad över att du är hemma" säger han

"God natt bror, jag är glad över att vara hemma" säger jag och han går ut.

Jag tar min mobil och går in på sms gruppen med Mia och Carro.

Jag: Ni kommer aldrig kunna gissa vem min bror är....