0.6

2.4K 40 2
                                    

"Jag vill. Låt mig", säger han och ler.

"Som om du bryr dig.", kollade ut för de lilla köksfönstret som fanns i rummet.

"Heaven, jag bryr mig om dig", blir lite förvånad över vad han sa.

"Du brydde dig jätte mycket när jag låg på marken och var helt sönder slagen.", säger jag sarkastiskt.

De hade slått och sparkat på mig i vad som kändes som timmar. Sakta öppnar jag ögonen och ser att de går iväg. Längre bort ser jag Will med hans gäng. Han kollar mot mitt håll. Men gör inget. Ilskan kokar inom mig och försöker ställa mig upp. Men med brutna revben kan man inte komma så långt. Tillslut kom Emma och hjälpte mig till sjukhuset.

"Jag är så ledsen Heaven, jag såg dig inte förens du åkte in i ambulansen", lögn.

"Varför ljuger du för mig?"

"Grupptryck", svarade han kort.

"Jag vill inte ha din hjälp", säger jag och går ut från köket. Väl där ute tysnade musiken och våldsamma poliser kom in genom dörren. Jag gick ut från dörren innan de förhörde mig. Jag stod hopplöst ute på planen. Hade inga pengar för taxi och busskortet var hemma.
Sedan ser jag Chris stå längre bort och rökte. Han tog ett till bloss och jag bestämde mig för att gå fram till honom.
"Hej...", började jag med.
Han vände blicken till mig.
"Hej Heaven", säger han mjukt. Hans vackra röst var som musik i mina öron.
"Har du din moppe här?"

"Ja. Hurså?", han tog ett till bloss och blåste ut det rakt i mitt ansikte. Jag rynkade på näsan och hostade till.

"Jag undrade om jag kanske kunde få stjus?"

"visst", säger han och går till hans svarta massiva moppe. Han satte sig och jag satte mig bakom och smög mina armar runt hans midja. Mortorn gav sig av ett högt ljud och körde iväg.

"Vart bor du?", frågar han och tittar bak snabbt till mig.

"Vid rådhuset"

Boyfriend Material | ✓Dove le storie prendono vita. Scoprilo ora