Neutral mark

Crush

Jag stapplar tillbaka till lägerelden med hjorten släpandes i ett horn efter mig.

Mali har förberett ett spett som vi kan köra igenom köttet och sedan sakta snurra den (A/N: ni vet, sånna man har i filmer?) och höjer ett ögonbryn när hon ser mig komma lunkande.

Jag har blod över knäna på alla tassar och munnen är också blodig. Jag släpper hjorten en bit från elden och plockar upp en stor bit med de blodiga köttet.

Efter en stunds väntan fortsätter köttet att sakta grillas på sin pinne. Mali sitter på ena sidan elden och jag på andra, fast jag ligger ner.

Mali är ett socialt troll. Hon pratar och pratar, men lyssnar också. Och förstår. Helt emot igår.

När jag nämner att jag kanske har en liten crush på Derek (hon är manipulativ!) skrattar hon bara.

''Han har en crush på dig också, det vet du va?'' säger hon mellan skrattattackerna.

Jag lägger huvudet på sned. Vad sa hon just?

Hon slutar skratta.

''Vad, visste du inte det? Du är ju blind eller något!'' fnissar hon, fast ganska allvarligt. Jag kan inte låta bli att le och huden i ansiktet under pälsen blir alldeles varm. Hon kan läsa personer. Och vargar.

Det kan jag också. Typ. Men att kunna läsa någon är något man gör ofrivilligt och snoka i någons sinne låter man bli. Ibland.

''Har du någon 'crush' då?'' frågar jag henne. Hon skrattar bara.

''Nä, inget i klass med din!'' skrattar hon. Jag suckar åt henne.

''Man kan väll inte mäta kärlek? Eller crushar för den delen!'' jag blir lite sårad och irriterad av att hon skojar runt så mycket med känslor. Det är inget att leka med!

''Nej, men jämföra!'' fnissar hon och snurrar lite till på köttet. Jag stirrar in i elden lite. Jag skäms över att hon tar upp ämnet, men jag har pokerfacet på. Fast, hon kan ju läsa allt och alla.

Mali ser på mig men tittar upp och spanar intensivt på något bakom mig. Hon ler för sig själv.

''När man talar om trollen...'' mumlar hon så att bara jag kan höra.

Jag sätter mig upp och vänder på huvudet, bara för att se Derek komma lufsande. Han kommer närmare och närmare. Gårdagens samtal poppar upp i huvudet på mig. Jag bestämmer mig för att skjuta undan det. För tillfället. Jag skjuter upp mycket saker va?

''Hej!'' hälsar jag, osäker på vad han vill, eller vad jag vill för den delen. Det är nästan så att rösten brister, och jag vet inte riktigt varför...

''Tjenare!'' hälsar han tillbaka. Jag tittar frågande på honom. Han bara ler som en fåne.

''Ville du något eller?'' frågar Mali, med fnisset i halsen. Mitt huvud snor runt och jag blänger surt på henne och hon skärper sig. Lite.

''Ja, jag tänkte fråga om ni BÅDA skulle vilja komma ner till oss ikväll?''

Jag ser på Mali som blir alldeles storögd och tappar hakan. Jag fnissar åt henne.

''Klart vi vill Derek. Kommer det fler flockar?'' frågar jag, mest för att jag är nyfiken.

''Ja, faktiskt så har vi bjudit in en lite mindre flock vilken vi bara har träffat delar av. Några valpar från dem utförde ett bus på oss på vägen hit.''

Mina mungipor åker upp lite vid tanken på Marvin och hans gangstrar, men jag lyckas svälja storgrinet som hotar med att sprida sig i hela ansiktet. Derek ser frågande på mig. Jag ser bort lite medan flinet blir svårare att hålla in.

''Vad?'' frågar han och ser på mig frågande och leende.

''Inget.'' svarar jag kort och ler ännu bredare. Han lägger huvudet lite på sned men säger inget. Jag börjar gapskratta. Det går inte att hålla inne!

''Okej, jag KANSKE hade ett pyttelitet finger med i buset, men bara ett litet!''

Derek skakar på huvudet och ler.

''Typiskt dig!'' säger han och tittar lekfullt på mig. ''Men kommer ni ikväll eller?''

Jag öppnar munnen för att svara med Mali hinner före.

''Som Hanna just sa, ja vi kommer!''

Hon är lekfullt irriterad och viftar på svansen.

''Oj, just det...'' mumlar Derek och vänder sig om. ''Ses ikväll då!'' ropar han samtidigt som han springer in i skogen igen.

''Japp, ses!'' ropar jag efter honom.