A Princess without a crown

Kapitel 1

Jag satt i Jerrys bil. Vi var påväg till ännu ett fosterhem. Jag är ett foster barn och jag har aldrig känt mina riktiga föräldrar. Så jag har alltid varit ett foster barn. När jag var liten och blev utslägnd grät jag. Men nu orkar jag inte ens skaffa vänner. För jag kommer ändå inte få stanna längre än typ en vecka. Antagligen är det nåt fel på mig.

-Marie lova att du försöker den här gången? Sa Jerry utan att ta ögonen från vägen.

-Det är inte mitt fel att ingen vill ha mig!

-Sluta nu! Vi har pratat om det här! Du...

-Är perfekt som du är, avslutade jag irriterat.

-Jag menar det Marie! Låt ingen få dig att tänka så!!

-Det är svårt när jag varit till 93 olika fosterhem och ingen vill behålla mig.

-Vi är snart framme. Jag kommer att hälsa på på din 17 års dag.

Sedan körde han in på en smallare väg.

-Tack, sa jag tillslut.

-För vad?

-För att du tror på mig, sa jag och log.

-Äh, du måste bara inse själv hur bra du är, sa han och gav mig en retsam knuff.

En stor gård växte fram. Jag fick ett leende på mina läppar.

-Är det här en....jag vågade inte avsluta.

-En bondgård!! Sa Jerry över hypat.

Jag steg ur bilen. En kvinna kom springandes från huset. Hon kramade om mig. Men jag besvarade inte kramen. Snart flyttar jag väl ändå, Ingen vidare ide att väcka förhoppningar.

-Åh jag har lägnat efter att du ska komma Marie!! Sa hon glatt.

-Hur vet du vad jag heter? Frågade jag överraskat.

-Jag och Anders kollade igenom din fil.

Jag blir chockad. Ingen fosterfamilj har orkat kolla igenom min fil. Om det är någon som gjort det har de nog avstått från mig.

-Jag såg att du hade haft det lite svårt med andra familjer. Så jag tänkte att du kanske skulle få det bättre här. Jag är Britt förresten. Min man Anders är fortfarande på marknaden.

Jag kramade om henne.

-Tack!

Hon kramde tillbaks. Även fast jag avskyr att medge det så väktes det hopp hos mig. Kanske hade jag tillslut hittat rätt?

-Jag kommer förbi nästa månad till din födelsedag! Ropade Jerry innan han försvann mot den stora vägen.

Jag såg efter honom. Britt la armen om mig.

-Vill du se ditt rum? frågade hon och log mot mig.

Jag nickade glatt och tog min ryggsäck. Britt tog min stora resväska. Sedan gick vi in i det stora vita huset. Runt om det stod det lador och förråd. När vi kom in passerade vi ett gulligt litet kök som såg ut att vara lite gammalt. Sedan öppnade Britt en dörr. Jag klev in i mitt nya rum. Det var en grön tapet med nejlikor på. Längst bort i rummet fanns ett fönster. Framför det stod ett skrivbord. Sängen var på kanten av rummet. På andra kanten Fanns det ett stort skåp. Bredvid det stora skåpet stod en byrå med en spegel ovanför. Britt satte ner väskan på sängen.

-Hoppas du gillar det! Jag går ut i köket och gör middag. Gillar du purjolök soppa? Annars kan jag göra dig nåt annat.

-Skojar du? Vem gillar inte purjolök soppa?

Britt ler och försvinner ut i köket. Jag tar upp mobilen och skickar ett sms till Jerry.

Jag
Fy f** för dig!!
Jerry mannen❤
Va!!?? Vad har jag gjort nu?
Jag
Jag tror faktiskt att jag kommer att trivas här!!😀
Jerry mannen❤
Vad bra!!
Jag log och såg mig än en gång om i rummet. Sedan gick jag ut till köket där Britt höll på att laga middagen.

-Behöver du hjälp? frågade jag.

Britt vände sig om och log.

-Jo skulle du kunna skära lite purjolökar??

-Absolut!

Sedan hjälptes vi båda åt med middagen. När vi ätit upp maten klev en man in genom dörren.

-Anders!! Gissa vem som kom några timmar tidigare??

Anders tittade på mig. Sedan slägnde han snabbt av sig kepan och sprang fram till mig. Efter det var det dags för ännu en kram.

-Vad bra att du är här tjejen, sa han och kramade ännu hårdare.

-Hjälp....jag....kan...inte....andas!! Sa jag medans jag höll på att kvävas.

-Åh förlåt! Jag kan ge ordentliga björn kramar!! Sa han och lyfte upp mig innan han slängde mig över axeln.

Jag skrattade högt.

-Anders släpp ner henne! Du kommer tappa henne!! Sa Britt strängt.

Andres gjorde som hon sa och satte ner mig.

-Trevligt att träffa dig också! Sa jag glatt.

Helt ärligt var jag förvånad över hur han orkade lyfta upp mig. Men jag antar att han lyft tyngre saker.

-Jo Marie vi har faktiskt redan anmält dig till en skola. Vill du börja på onsdag eller imon?? Sa Britt medans hon plockade undan våra tallrikar.

-Jag tror nog att jag kan gå till skolan redan imon, Svarade jag och tog fram en tallrik åt Anders.
-Så tidigt!! Här har vi en riktig krigare!! Sa Anders uppmuntrande.
-Jo, man är ju släkt med Mulan, sa jag självsäkert.
Jag har som sagt haft en tuff uppväxt. Men Mulan har alltid varit en förebild för mig. Även när jag blivit äldre. Muöan är stark och hon slåss för det hon tror på. Även om ingen annan gör det.
-Du är nog starkare än henne med. Men stora krigare behöver sömn och det börjar faktiskt bli sent. Så hopp i säng unga dam! Sa Britt med en allvarlig ton. Men om man skulle tyda hennes ansiktsuttryck så var hon glad
Jag fnissade lite och gick till mitt rum. Där bytte jag sedan om till min oversize T-shirt jag fått av Jerry. Det står "champion" på den. När jag fick den sa han att jag alltid måste vara stark även om allting faller ihop. Det plingade i min mobil och jag tog genast upp den. Det var ännu ett meddelande från ett okänt nummer. Nummret tillhörde en kille som vägrade skicka en bild eller ge mig hans namn. Nummret gick heller inte att spåra. Men det gjorde inget. Han hade aldrig varit elak eller taskig. Vi hade chattat i nästan två år nu. Han hade funnits då inte Jerry kunnat det. Jag vet att det är dumt att förälska sig i en främling men på nåt sätt går det.
Mitt allt❤😍
Hej Marie!! Har du kommit till ditt nya fosterhem. Var de schyssta mot dig?
Jag
Hej! Ja jag tror på riktigt att jag kanske kommer trivas här!!
Mitt allt ❤😍
Bra!! Vars ligger det förresten??
Jag
Några enstaka mil ifrån Södertälje
Mitt allt❤😍
Intressant...men godnatt Marie!😘
Jag
Godnatt😘
Jag la ifrån mig mobilen. Undrade vad han menade med "Intressant". Vad är det för intressant med att jag bor några mil ifrån Södertälje? Men jag orkade inte tänka.mer på det utan somnade snabbt.

.............................................................
Hej läsare! Hoppas ni gillade första kapitelet. Om gramatiken inte är den bästa så är det för att jag skrev det under brännbolls km.

(Denna del finns att lyssna på, på CastBox)