Kapitel 6: A sweet smile

841 21 4
                                    

Lizzas POV

Jag kliver ur duschen och torkar mig med en handduk. Jag lyfter på kläderna och hittar underkläderna. Jag sätter på mig dem och drar på mig ett par slappa ljusblå jeans och en vit t-shirt med en leopard tryckt på framsidan.

Jag tittar på mig själv i spegeln. Ett stort mörkbrunt öga på vänster sida. En svart ögonlapp över det andra. Rufsigt midjelångt blått hår som tonar ut i lila längst ner i topparna.

-Ella, säger jag och jag kan höra steg när hon kommer gående uppför trappan.

-Ja? Frågar hon vänligt.

-Vart ska jag lägga mina kläder? Frågar jag.

-I tvättkorgen om du vill ha kvar dem, och vill du slänga dem så kan jag ta dem, säger hon och ler mot mig.

-Jag vill gärna tvätta dem, säger jag och tar upp dem.

-Då lägger du dem här, säger Ella och håller upp ett lock på en tunna. Jag lägger kläderna där.

Jag följer efter Ella ned för trappan. Jag går ut i hallen och öppnar min ryggsäck. I botten ligger ett gammalt kuvert. Jag tar upp det och går in i vardagsrummet där Ella, Omar och två tjejer sitter.

-Hej, jag heter Ronja, säger den jag antar är äldst. Hon har nötbrunt hår som räcker henne en bit nedanför axlarna och ljust bruna ögon.

-Jag heter Lizbeth men kallas Lizza, säger jag, Ronja ler och nickar.

-Jag är Vilja, säger den lilla tjejen. Hon har mörkbrunt hår och extremt mörka ögon.

-Hej Vilja, säger jag.

-Vilja är min och Omars dotter, och Ronja är min och min förra pojkväns dotter, säger Ella.

-Jaha, säger jag.

-Kom och sätt dig, säger Omar och klappar på den tomma platsen bredvid honom på soffan.

Jag sätter mig där och lägger kuvertet i mitt knä.

-Det är en sak ni borde se, säger jag och tar ut lappen och de kvarstående 3000 från kuvertet.

Det har inte kostat 7000 att gå på dansen. Men jag har ibland varit så hungrig att jag har varit tvungen att använda lite av pengarna.

Ellas POV

Lizza tar upp en bunt sedlar och en gammal lapp.

Hon vecklar upp lappen och läser den.

-Kära Lizbeth, Jag älskar dig, men din pappa, Viktor, han har slagit mig sedan du fyllde 5, jag ville inte oroa díg, men jag klarar inte mer. Jag tar mitt liv idag. Jag vill att du går kvar på dansen, för min skull, pengarna är för det. Viktor kommer inte vilja betala. Jag älskar dig, hade det inte varit för Viktor hade jag aldrig tagit detta beslut. Emelie, läser Lizza.

Jag hajar till, Emelie och Viktor, de var ju mina bästa vänner när jag bodde i Skåne, vi tappade kontakten när jag flyttade till Stockholm. Min och Emelies bästa vän, Felix (inte Felix Sandman) dansade.

-Vad hette din mamma i efternamn? Frågar jag.

-Strömstad, säger Lizza.

-Och din pappa? Frågar jag.

-Wilmerberg.

-Jag kände dina föräldrar, säger jag.

-----------------------------------

Julafton

-----------------------------------

Lizzas POV

-Kommer du Lizza? hörs Omars röst från hallen.

-2 sekunder, ropar jag tillbaka och knyter skjortan hårdare kring midjan.

Jag springer ner i hallen och stoppar fötterna i Omars gamla guldiga sneakers som han har berättat att han hade i en video som han och hans band spelade in.

Omar räcker mig en svart jacka som jag sätter på mig. Jag följer efter Omar till garaget som står på gården.

-Kan du köra? frågar han och pekar mot en moppe.

-Jaa, jag har nästan tagit moppekort, säger jag.

-Jag har tillåtelse att vara med när någon övningskör så ta denna, säger han och räcker mig en lila hjälm. Jag drar på mig den och rullar ut den lila moppen Omar säger att jag ska ta. Han själv rullar ut en röd moppe.

-Let's gooo! ropar han, grenslar cykeln och startar motorn. Jag flinar trots att han inte kan se och grenslar moppen jag ska åka på.

Vi åker iväg och jag känner att jag har allt under kontroll. Efter 20 minuter svänger Omar in mot ett stort köpcentrum. Jag svänger efter och stannar där Omar redan har låst fast sin moppe. Jag följer efter honom när har studsar fram genom centret.

Hade jag inte känt honom, utan bara sett honom när han hoppar fram genom centret hade jag inte gissat att han skulle vara 27, jag hade tippat på 22.

Plötsligt slås jag av tanken att kalla honom pappa. Trots att jag bara har känt honom, Ella, Ronja och lilla Vilja i en dag så känns det ändå som min familj.

En familj jag är stolt över.

**************************

När jag skrev första kapitlet till den här, så trodde jag att jag skulle skriva 3 kapitel och sedan ge upp, men jag får så extremt mycket ideer ju längre jag skriver!

En Shoutout till @AndreaLundahl som gissade först och rätt att Emelie och Viktor var Ellas före detta bästa vänner.

Men jag ska ha en till tävling nu! Jag skulle behöva ett boyband, är det någon som skulle vilja skriva utseende, personlighet och  namn till 4 killar?? Skulle bli asglad om någon kunde det! <3<3<3 annars gör jag dem själv, men det är kul om någon av er vill göra ett boyband! Kommentera gärna! <3<3<3<3

Så ses vi i nästa kapitel! <3<3<3

My Goodbye - The Fooo fanfictionWhere stories live. Discover now