My Goodbye - The Fooo fanfiction

Kapitel 8: You are an Sandman?!?

Lizzas POV

Jag sätter mig ner på sängen och fingrar på det tidigare röda bandet jag har om handleden. Det hörs röster från undervåningen. Jag kan höra en röst, bortsätt från Omar, Ella, Ronja och Vilja, som jag känner igen. Jag kan dock inte placera den.

Jag ställer mig upp och går tyst fram till trappan. Vid foten av den står en svarthårig kille, han har ett par svarta tighta byxor och en röd skjorta på sig. Han står och drar i byxorna hela tiden.

Tydligen tycker han inte om tighta byxor.

Han går iväg mot en kvinna med ljust brunt hår. Då känner jag igen hans rörelsemönster. Om jag tittar närmare på hans handled så kan jag se ett flätat brunt läderarmband.

Andreas?

Jag går försiktigt ner för trappan och killen jag är ungefär 99% säker på att det är Andreas, vänder på huvudet.

-Andreas! säger jag glatt och går fram till honom.

-Lizza! svarar han lika glatt och drar in mig i en kram.

-Vad gör du här? frågar jag.

Han pekar menande mot Omar och en brunhårig kille som står och diskuterar vilt gestikulerande.

-Vad är det med Omar? frågar jag.

-Du ser killen han pratar med! säger Andreas och jag nickar.

-Det är min morbror och foster pappa, hans syster Felicia är min mamma, men hon och min pappa dog i en bilolycka för 5 år sedan så jag har bott med Felix och Mihna sedan dess, säger Andreas och ler mot mig.

-Jaha, ja min mamma tog livet av sig för 2 år sedan, sen dess har jag blivit misshandlad av min pappa och igår rymde jag hemifrån och hamnade här! Precis som jag sa i förmiddags! säger jag och ler mot honom.

-Det är lite konstigt att vi står och pratar om hur våra föräldrar dog precis lika lugnt som vissa diskuterar färgen på deras favoritkläder! skrattar Andreas och jag skrattar med honom.

Jag hör hur dörrklockan ringer och hur Viljas fötter trummar mot golvet för att springa och öppna.

-FARMOR! ropar hon och jag kan höra hur hon kastar sig i personens famn.

Någon tar tag i min arm, jag vänder på huvudet och ser att det är Omar som har tagit tag i min arm. Jag följer efter honom ut i hallen och möts av en ganska kort kvinna med långt mörkbrunt hår med gråa slingor. Om hon inte hade kramat om Omar och sagt "Vad glad jag blir av att se min stora son och mina barnbarn" så hade jag trott att de gråa slingorna var färgade.

Hon vänder lite på huvudet och ser att jag står bakom Omar.

-Hej vännen, vem är du? frågar hon och tittar på mig. Jag vänder upp huvudet från golvet och visar mitt ansikte.

-Jag är... säger jag men avbryter mig själv eftersom jag inte vet.

-Hon är vår adoptivdotter, säger Ella och lägger en hand på min axel.

-Jaha, roligt att träffa dig, säger hon.

Wilnurs (Omars mamma) POV

-Jag heter Wilnur, men om du vill får du kalla mig farmor, säger jag och kramar om den lilla flickan.

-Jag heter Lizbeth, men kalla mig Lizza, säger flickan och tittar på mig med sitt stora mörkbruna öga, det andra är täckt med en ögonlapp.

-Wilnur! hör jag Ronjas röst inifrån vardagsrummet. Jag tittar upp och ser den lilla flickan komma gåendes. Jag går fram till henne och ger henne en kram.

*************************************

Förlåt för att det inte blev så långt! Men jag vill gärna publicera eftersom jag inte har gjort det på ett tag.

I onsdags träffade jag The Fooo, och efter det har jag inte kunnat äta, igår fick jag tillbaka aptiten och så. Och jag fick tillbaka skrivlust i fredags men då hade vi gäster, och sen var det Foooexperience på lördag och teatergenrep på söndag.

Såå... aa. Det blir ett kort kapitel nu och så ska jag skriva mer sen! <3<3<3 Hoppas ni fattar! <3<3<3 Have a nice day/night and see u soon!

Så ses vi i nästa kapitel!!! <3<3<3