Älskade ord

21 augusti 2017 | Utdrag

UTDRAG: K

Tänk ändå. Det har gått snart sjutton år sedan hon kastade sig framför tåget, sjutton år sedan hon kastade sig mot sin egen död. Och ändå är minnena så klara, smärtan så stark, sorgen så genomträngande. Jag letar fortfarande efter henne i folkmassorna på tunnelbanan, jag väntar fortfarande på att hon ska komma hem med en ny telåda och jag sluter ögonen i badkaret och låtsas att det varma vattnet är värmen från hennes kropp.

Sjutton år sedan. Sjutton år är nästan en hel barndom. Livias barndom. Jag har hunnit fylla trettiofyra och gått och blivit lärare, jag har skaffat mig en fin lägenhet i Stockholm med utsikt över Essingeöarna. Jag har badat i Medelhavet och suttit och torkat i solen medan vågorna sträcker sig efter mig på stranden. Jag har gjort allt som vi skulle göra tillsammans.