Newts perspektiv
När denna mannen nämde mitt namn kändes det som om allt var över. Jag ville inte dö. Jag kunde inte dö. Om jag skulle dö vem skulle då se till att Thomas, Minho, Lily, Jorge, Brenda och alla dom andra komma hem i säkerhet. Om vi nu har ett hem. Jag behövde egen tid så jag gick och ställde mig vid ett hörn men det hjälpte inte, så jag gick ut istället och satte mig på marken. Efter en stunds tystnad kom någon och satte sig brevid mig.
- Säg inte ett jävla ord sa jag till Thomas
- Newt jag vet att det är jobbigt att vet att man kommer att dö snart men.....
- Tror du att jag bekymrar mig över min död? avbröt jag honom
- Vad skulle du annars bekymrar dig över? Frågade han
- Eran död svarade jag
- Newt du är den som får veta att ditt jävla serum inte har gett någon reaktion och att det betyder att det finns större chans att du bli ett vrak monster och du sitter och bekymrar dig om oss?? Sa Thomas och tittade på mig
- Vad ska jag annars bry mig om? Ni är dom ända jag har. Även om jag lever och ni dör vad ska jag göra? Sitta på en solstol och dricka från en ananas? Glöm det svarade jag.
- Newt du ska fan inte få dricka ur en ananas själv sa Minho som kom med Lily, Brenda och Jorge och satte sig.
- Vi börja detta tillsammans och avsluta på samma sätt. Vad det inte så? sa Lily och log.
- Vem bryr sig om den där mannen. Även om du inte får något skydd från ett vrak ska du ändå inte röra vraken sa Jorge
- Vi kommer att hjälpa dig Newt, hela vägen avslutade Brenda och klappade till mig på knäet.
Jag reste mig och tänkte säga tack men hela marken började skaka.
- Vad händer frågade jag.
Jag såg alla komma springande ut ur det sönderrivna huset vi var i. Jag lyckades få tag i Gally och stoppade honom.
- Gally, vad händer
- Marken dem reser sig svarade Gally och ryckdes sig ur mitt grepp för att sedan springa.Thomas perspektiv
- Newt vad händer frågade jag och gick fram till min kompis
- Tommy, vi måste springa, marken, den höjer sig sa han och jag vände mig om
- Springa, alla spring!!!!!!!! Skrek jag och utan att fråga rusade alla åt samma håll som dom andra. Med Newts hälta sprang vi förbi alla förstörda saker. Jag blickade bakåt och såg att marken höjde sig men inte på väg mot oss utan det runt.
- Thomas ropade Minho och saktade ned till mig.
- Marken höjer sig inte, det är vi som sjunker. Hela staden håller på att gå under fortsatte han.
- Vi kommer att dö här nere om vi inte kommer på något sätt att komma upp sa jag och kastade en orolig blick på väggarna. Detta påminde mig om Gläntan allt för mycket.
Plötsligt stannade allt till och marken stod helt still.
- Vad är det som händer? Frågade Lily.
- Kom igen, vi går till dom andra så ska jag berätta saken sa Minho och drog iväg Lily, Brenda och Jorge till dom andra.
- Tommy, är du okej? Du är helt blek frågade Newt.
Jag lyckades inte svara utan pekade. Där jag pekade fanns två grottor som det gick haltande vrak från.
- Fan. Tommy vi måste dra, berätta för dom andra och sedan ta oss ut sa Newt.
Utan ett enda ord sprang vi till dom andra.Är detta ett av Wickeds tester också, eller är detta på riktigt??

YOU ARE READING
The Wrong Side Of The Maze
RandomDom har tagit sig ut ur labyrinten, dom har döda Ava och Jason. Dom har gjort vad dom kom för att göra. Nu lever dom in en vilsen sorg. Vänner är förlorade, hoppet vissnar och dom är vilsna i en okänd värld. Hur klara dom sig, hur besegra dom flamma...