Thomas perspektiv
Vi alla satt runt ett gigantiskt bord. Vat var fram dukat och alla pratade och skrattade. Jag satt vid kanten med Minho, sedan Gally och sedan Teresa vid högra sidan medan jag hade Newt, Lily och Frypan på andra, och självklart var de andra gläntningar som också överlevde där. Vi hade förlorat en massa under vårt försök påväg ut men vi hade många kvar. Även om det var över var våran relation till varandra likadan, kanske bättre. Newt mådde mycket bättre, medan Minho fortsatte hata Teresa.
Ni kanske undrar hur vi kom ut. Pp andra sidan portalen fanns ett laboratorium. Det visade sig att vi var inne i en annan uppbyggd värld. Det var endas en maskin som kunde släppa in folk där, eller ja det fanns med tanke på hur Minho ilsket bankade sönder skiten.
- Ey, Thomas, ska du inte hålla din bordsbön nu? Retades Minho. Alla på bordet skrattade.
- Okej då, Jag hoppas att du min fader i luften jeg Minho en stor fet smäll på käften så att han för en gångs skull kan vara tyst sa jag vilket fick Minho att slå till mig pp axlen.
Detta verka vara slutet men ni ska veta en sak
"Inget kan döda ett vrak, inte ens en pistol"
Så om ni ska be något till gud, är det att alla vrak får sitt liv som människa tillbaka// Thomas
YOU ARE READING
The Wrong Side Of The Maze
RandomDom har tagit sig ut ur labyrinten, dom har döda Ava och Jason. Dom har gjort vad dom kom för att göra. Nu lever dom in en vilsen sorg. Vänner är förlorade, hoppet vissnar och dom är vilsna i en okänd värld. Hur klara dom sig, hur besegra dom flamma...
