5 Seconds of summer Brevet

Kapitel 1 Kärlek vid första ögonkastet

"Men vafan, tror du seriöst att han kommer läsa dedär?" Lollo håna mig över brevet. Brevet jag skulle ge till Luke...

Det kanske va desperat men jag tog chansen. Det var inte så länge sen jag hade fått två meet and greet biljetter till 5 Seconds of summers konsert i Sverige. Mamma hade fått tag på de av sin kompis som jobbade med någon som kände någon som kunde ge ut sånt där. Direkt jag fick veta det var de blandade känslor, men det var kanske den enda chansen jag skulle få att berätta för Luke Hemmings hur förälskad jag var i han. Det låter dumt, att jag är kär i en kille som jag inte ens känner men så är det.

"Ska du säga... Du ger Ashton en ful rutten banan" muttra jag och min storasyster, fast hon är bara 1 år äldre än mig. Jag är 18, lika gammal som Luke.

"Maria, Lollo! Nu drar vi tjejer" mamma ropade nere i hallen, jag vek ihop mitt brev och sprang ner för trappan, Lollo kom strax efter mig.

I bilen på väg till arenan började jag känna mig lite dum, vad trodde jag egentligen? Att Luke skulle vilja lära känna ett dumt fan som gav han ett gulligt brev... Troligen inte. Men nu hade jag och Lollo redan slagit vad om att jag inte skulle våga ge han brevet så jag var tvungen.

När vi kom fram var det en lång kö in till arenan och Meet & Greet rummet, vi var där 4 timmar innan konserten började för att hinna träffa de. Jag hade tagit på mig svarta ripped tighta jeans, ett vitt linne med en uppknäppt flannelskjorta på, och såklart en blå bandana.

Jag och Lollo vinkade hejdå till Mamma och ställde oss i kön.

Den var bara kanske 100 meter lång med massa tjejer som stod och fangirlade, många var mycket yngre än mig. Jag höll brevet hårt i handen.

LUKES PERSPEKTIV

Det började kanske bli lite tröttsamt dehär... Dehär med att bli stora stjärnor, jag saknar de intima akustiska spelningar på gatorna och kommtarerna på youtube, och de brev vi fick, från fans. Nu för tiden får vi bara lappar me fans twitter namn som de vill att vi ska följa eller kontakta.

"Omg omg omg!! Jag älskar er!!" Skrek en liten tjej som kom in med sin antagligen mamma. Hon log lite ursäktande. Tjejen kramade oss och ställde sig i mitten mellan mig och Calum, på kanterna stod Michael och Ashton. Jag gjorde nästan samma min på alla fan-bilder, tungan ut och ett brett leende. Det var sällan jag gjorde nått speciellt nuförtiden. Fast här i Sverige var tjejerna sjukt snygga, de hade riktigt bra kroppar och vackra ögon. Jag är svag för sånt.

Vi tog minst 100 meet & greet bilder innan de började ta slut och jag hade inte träffat en ända tjej som haft nått extra för än en tjej med smal midja, långt blondt hår och klarblåa ögon kom in. Hon hade svarta tighta ripped jeans och ett vitt linne, med en flannelskjorta över, sedan hade hon sitt hår med en bandana. Det snyggaste som finns på tjejer! Jag kramade henne och kände hennes nervusitet, när jag skulle släppa taget stanna hon kvar vid mig.

MARIAS PERSPEKTIV

"Asså... Jag älskar er och dig Luke. Och jag skrev det här brevet till dig... Som ett tack för allt du gjort för mig"

Jag hade övat in orden jag skulle säga minst 1000 gånger men ändå så stammade jag lite.

Luke blev minst sagt förvånad men också väldigt glad och generad kanske. Han gav mig en lite hårdare kram nu och jag hörde hans hjärta, det kändes tryggt.

Sedan ställde jag mig i mitten och tog bilden, Ashton gjorde sitt stora leende som fick mig att bli så lycklig, Calum gjorde ett försök till ett duckface, och Luke, Luke bet sig sexigt i läppen så hans svarta piercing i läppen framhävdes. Michael gjorde ett gulligt leende.

Det sista jag gjorde innan jag gick ut ur rummet var att säga att killarna är fantastiska.

{Fortsätt läsa, mycket kommer hända. Promise}