5 Seconds of summer Brevet

Pappas försvinnande

Marias perspektiv
3 år tidigare

Mamma och pappa skrek igen, huvudet dunkade av för lite sömn och för mycket koffein, jag har inte sovit på flera nätter sen pappa kom tillbaka. Full igen.
Mina ögonlock var tunga och jag var inte långt ifrån att sova, men plötsligt hördes polissirener runt hela området och jag hoppade till.
"Maria!" Pappa rusade in i rummet och slet upp min garderob och började kasta kläder på mig.
"Pappa, vad är det?" Frågade jag oroligt. Hans ögon var rödsprängda och han snubblade ut till hans rum.
Mamma kom in i rummet nu.
"Det är okej Maria" hon pussade min panna och suckade.
"Lyssna inte på pappa, stanna här med mig, åk ingenstans utan mig"
Jag nickade till svar men förstod egentligen ingenting.
Jag hörde hur pappas snubblande steg närmade sig och han kom in i mitt rum.
Han hade en kofot som han försökte bryta upp fönstret med.
Jag ville skrika, jag ville slå på pappa tills han slutade. Men han fick upp fönstret och sträckte ut sin hand mot mig. Men jag tog den inte. Sen hoppade pappa ut på gatan och jag såg hur han sprang mot en bil lite längre bort. Pappa var borta, jag förstod det, den här gången skulle han inte komma tillbaka.

Marias perspektiv
Nutid

Jag vaknade i ett ryck och flämtade. Mardrömmen var tillbaka och jag försökte hämta andan medan jag tänkte vart jag var. Vi satt på flyget på väg mot Sydney. Jag låg tryggt i Lukes famn.
"Det var bara en mardröm" suckade jag lättat, både till mig själv och för att lugna Luke som oroligt iakttagit mig.
"Det är okej nu, vi är snart framme" sa han tröstande och pussade min panna. Luke visste inte. Ingen förutom jag och Lollo.
Visste vad vår pappa gjort. Han hade ringt mig inatt och pratat som om inget hänt. Han hade vägrat säga vart han var då han fortfarande är efterlyst. För grovt bedrägeri och narkotikabrott. Enda sen pappa lämnat oss har jag aldrig tänkt på samma sätt. Mamma började tänka mer på sig själv och jag tror att det är en bra sak. Vi behöver inte pappa längre. Men min klump i magen sa att det som kommer hända inte är en bra sak. Pappa ville träffa mig, inte Lollo. Bara mig. Men jag hade lagt på och sagt till Luke att det var någon som ringt fel. Jag behövde tänka mer innan jag berättade för honom.
Jag drog armarna hårdare om Luke och la huvudet mot hans bröstkorg, hans andetag lugnade mig och jag somnade tryggt igen.

När jag sen vaknade så var vi framme i Sydney. Vid avstigning märkte jag mig själv med att vara väldigt osocial då jag hade mina lurar i öronen och hög musik. Jag drog hastigt ur dem.
"Det ska bli sjukt kul att få träffa din familj" jag tog Lukes hand i min och lutade mig mot hans arm.
"De ser fram emot att få träffa dig!" Sa Luke glatt och la istället armen om mig. Hoppas att Lukes familj är bättre än min egen. Vi gick en bakväg till våra bilar. Flygplatsen låg inte långt ifrån Lukes mammas hus och under bilturen lyssnade vi på musik i varsin hörlur och jag slappnade av i hans sällskap.

Lukes perspektiv

"Äntligen framme" stönade jag och drog upp bildörren för att sedan kasta mig i mammas armar. Mamma, mitt allt.
"Åh hej Luke" sa hon hjärtligt och smekte mig i håret. Jag kramade om henne länge. När jag vände mig om stod Maria där, hon rodnade lite men jag sträckte ut min hand för att dra henne intill mig.
"Mamma, det här är min flickvän. Maria" sa jag och mamma log stort. Hon har längtat efter att få träffa Maria.

Marias perspektiv

"Heej Maria" sa Lukes mamma, Liz. Hon gav även mig en kram. Liz hade ett varmt leende, blont hår och en blå blus. Hon var mycket kortare än Luke, men vem var inte det. Luke är extremt lång!
"Kom så får Luke visa dig runt lite grann" sa hon och började entusiastiskt gå mot huset. De var ett ganska litet tegelinspererat hus och jag kunde känna hur Luke slappnade av och kände sig hemma.
"Här är hallen och köket" sa Liz och drog sina armar över rummet med en viss stolthet.
"Säg att det ser nyrenoverat ut" viskade Luke i mitt öra. Jag gjorde som han sa och Liz sken upp som solen.
"Tycker du det?!" Utbrast hon och började direkt prata om hur hon renoverat köket under se senaste månaderna. Luke blinkade åt mig och jag skrattade.

Två timmar senare satt vi tillsammans i Lukes mammas nyrenoverade kök och åt lite pasta.
"Hur länge stannar ni?" Frågade Liz och drack en klunk vatten medan hon tittade upp på mig och Luke. Han hann svara innan mig.
"Två dagar, men efter lunchen tänkte jag ta med Maria till några kompisar, om det går bra?" Frågan var riktad till både mig och Liz. Jag nickade till svars eftersom jag hade mat i munnen och Liz tyckte att det var en underbar ide. Så efter lunchen bytte jag om till ett par svarta jeans och en tajt, v-ringad t-shirt och sedan gick jag och Luke in mot stan för att sedan möta resten av gruppen och vännerna. Lukes hand kramade min och jag började slappna av mer och mer.
Jag såg nu gruppen av människor stå en bit bort, jag såg Lollo och Ashton extra tydligt, och en tjej. En tjej som hade en otrolig kropp. Ljusa shorts och sandaletter, tillsammans med en grå hoodie. Klädsen var inte särkilt komplicerad men hon var sjukt vacker. Jag började plötsligt känna igen henne. Elin.
Lukes exflickvän.